Att undervisa om klimatförändringar
Projektets syfte är att utveckla empiriskt underbyggda kunskaper om klimatkunnande (på engelska climate literacy) för skolan. Forskarna har utvecklat en teoretisk modell över vilka kunskaper, förmågor och attityder som utgör elevers klimatkunnande, hypoteser över vilka faktorer som påverkar klimatkunnandet, och hur klimatkunnande kan leda till en vilja att agera på ett mer klimatvänligt sätt. Nu går arbetet vidare med att prova modellen i undersökningar med elever i gymnasiet, lärare och allmänheten i tre delstudier.
Inom klimatforskningen står det allt klarare att vi står inför klimatförändringar som följd av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. Dessa klimatförändringar får såväl globala som lokala konsekvenser. Prognoser visar att den genomsnittliga temperaturen på jorden kommer att öka och havsnivån stiga, men lokalt kan förändringarna skilja sig åt och vara svåra att förutse. På vissa delar av jorden förväntas klimatet bli fuktigare och på andra delar torrare, och temperaturförändringarna varierar stort från plats till plats. Förfinade klimatmodeller visar dock att vi i norra Europa bland annat står inför mer nederbörd och fler stormar, en ökad förekomst av extrema vädersituationer och därigenom en ökad risk för naturkatastrofer.
Medvetenhet påverkar inte besluten - ännu
Naturvetenskapsdidaktisk forskning visar att det finns en medvetenhet bland allmänheten och specifikt bland gymnasieelever om växthuseffekten och dess konsekvenser för klimatet. Denna medvetenhet har dock hittills haft liten påverkan på viljan och förmågan att fatta klimatvänliga beslut i vardagen. En möjlig bidragande orsak är att många elever har en bristande begreppsförståelse för de komplexa sambanden mellan energianvändning och klimatförändringar. En annan aspekt är att elever lätt uppfattar klimathotet som ett problem i framtiden, globalt eller i fattigare länder, snarare än ett akut problem här och nu för oss i Europa.
Under senare år ser vi dock en trend i att ungdomar tar initiativ till att protestera och agera i klimatfrågan. Detta manifesteras inte minst genom Fridays for Future, Greta Thunbergs initiativ till att strejka för klimatet.
Didaktiska forskare och klimatforskare vid Karlstads universitet och didaktiska forskare vid IPN i Kiel, har utvecklat en teoretisk modell över vilka kunskaper, förmågor och attityder som utgör elevers klimatkunnande, hypoteser över vilka faktorer som påverkar klimatkunnandet, och hur klimatkunnande, i sin tur, kan leda till en vilja att agera på ett mer klimatvänligt sätt. Nu går arbetet vidare med att prova modellen i undersökningar med gymnasieelever, lärare och allmänheten i tre delstudier.
Projektet "Att undervisa om klimatförändringar - teoretisering av klimatkunnande och utveckling av lärtillfällen" pågår från 1 augusti 2020 till 31 juli 2024 och finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningen är ett samarbete mellan Karlstads universitet och tyska IPN - Leibniz-Institut für die Pädagogik der Naturwissenschaften und Mathematik.
Forskare i projektet
Karlstads universitet
IPN - Leibniz-Institut für die Pädagogik der Naturwissenschaften und Mathematik