Utbildningen i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund. Det står i skollagen. Men vad händer när förutsättningarna saknas?
Tid för kollegialt samarbete är betydelsefullt för arbetsmiljön och undervisningens kvalitet, men det finns sällan en genomarbetad organisation som stöder ett samarbete runt planering och efterarbete. Det visade forskningsstudien ”Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan” som fyra forskare vid Karlstads universitet genomförde bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
- Om det inte finns goda förutsättningar för lärare att planera undervisningen och följa upp elevernas resultat saknas vissa grundläggande förutsättningar för att utveckla en skola på vetenskaplig grund, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik och forskare vid Karlstads universitet.
Forskningsstudien fortsätter
Forskningsstudien fortsätter nu med en enkätundersökning bland rektorer.
- Analysen av svaren är inte helt klar. Men vi kan se att rektorerna inte alltid håller med lärarnas bild av att det saknas tid att planera och efterarbeta sin undervisning. Om lärare har cirka 15-20 timmars undervisning i veckan tycker många rektorer att det finns tid för planering och efterarbetning. Problemet kan vara att tiden inte organiseras på ett mer systematiskt sätt. Ett gemensamt planeringsarbete förutsätter ofta att lärare med samma ämne kan träffas samtidigt och ofta. Det är en sådan avsatt och sammanhängande planeringstid som saknas.
- Det vi kan se i lärarenkäten är att på de skolor som har avsatt gemensam tid för planering och efterarbete upplever lärare en bättre arbetsmiljö, mindre stress, mer tid att reflektera över metodval och hur lektioner kan anpassas formativt. Den generella kvaliteten tycks höjas med hjälp. Samarbetet är ett sätt att verbalisera det man själv tänker. Fler människor tillsammans tänker klokare tankar, man hjälper varandra och samdrar, säger Kenneth Nordgren.
Försöksverksamhet bland gymnasielärare
Forskningsstudien har även fortsatt med en försöksverksamhet där gymnasielärare i Karlstad och Säffle regelbundet träffar kollegor för att planera och efterarbeta sin undervisning. En av de lärare som deltar är Martin Estenberg, lektor och historielärare på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad.
Martin Estenberg och hans tre lärarkollegor träffas två timmar varje vecka för att planera och efterarbeta lektioner och moment. Det innebär i sin tur att de som träffas får en möjlighet att diskutera pedagogiska och didaktiska frågeställningar inom ämnet på ett annat sätt än tidigare.
- Att det blir formaliserat på det här sättet skapar en kontinuitet och helt andra möjligheter till fördjupade samtal, säger Martin Estenberg. Sedan ska sägas att vi ibland låter dessa frågeställningar, om exempelvis innehåll, exittickets, examinationer, upplägg med mera, ta lite för mycket tid.
Olika arbetssätt
De fyra historielärarna som gick in i projektet gjorde det av nyfikenhet och upptäckte att även om kursen eleverna läser är densamma, gör de på olika sätt. Det är naturligt, men påtagligt inom historieämnet där de upplever att synen på ämnet kan variera. De tycker att det växer fram mål under projektets gång. Ett mål är att utveckla undervisningen, men också att få en större samsyn på allt från innehåll till bedömning. Första läsåret (vilket är det här läsåret) har de inte kommit så långt som önskat, men de lär sig hela tiden och hoppas att kommande läsår blir mer stringent.
Fördelar eller nackdelar med arbetssättet
- Den uppenbara nackdelen är att vi lärare hela tiden måste kompromissa, säger Martin Estenberg. ”Kill your darlings” har fått en helt ny innebörd! Men fördelarna överväger. Att vi får en större samsyn, att vi hela tiden tvingas tänka om och nytt på ett sätt som vi kanske inte tidigare gjort gör att det hela känns väldigt relevant. Till detta kan läggas att forskningsledaren ger oss tips på arbetssätt som vi nu försöker implementera, vilket jag tror kommer att vara alla, både lärare och elever till gagn.
Forskning inom ULF
Forskningsstudien genomförs inom ramen för ULF, Utveckling, Lärande, Forskning. Kenneth Nordgren är forskningsledare. Övriga involverade forskare i den pågånde studien är: Daniel Bergh, Yvonne Liljekvist, Martin Kristiansson, Susanne Duek, Anette Forssten Seiser, Ingela Portfelt, Ann-Christin Randahl och Ulf Buskqvist, samtliga Karlstads universitet.
