En bra start när det gäller att läsa och skriva kan påverka hela skolgången. Under en inspirerande eftermiddag fick omkring 100 deltagare nya perspektiv på hur undervisningen kan stärka elevers läs- och skrivutveckling.
Den 6 oktober bjöd Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet, och SOL i Värmland in till en eftermiddag med fokus på tidig läs- och skrivinlärning. Lärare, specialpedagoger, rektorer och andra intresserade fick ta del av aktuell forskning och konkreta undervisningsstrategier. Två föreläsare med olika perspektiv på området medverkade: Ulrica Kyrk, adjunkt i svenska språket och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, samt Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Att bygga broar mellan språken
Ulrica Kyrk har mångårig erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever. Hon gav deltagarna ett andraspråksperspektiv på läs- och skrivinlärning.
– En stor del av de elever som i olika mätningar visar bristande läsförmåga är elever med migrationsbakgrund som har svenska som andraspråk. I dag har 27 procent av eleverna i svenska förskolor och grundskolor utländsk bakgrund, det vill säga drygt en fjärdedel. Elever som lär sig svenska som andraspråk har en dubbel uppgift. De ska utveckla och behärska undervisningsspråket samtidigt som de ska lära sig läsa och skriva på ett språk som de ännu inte fullt ut behärskar. Det är därför viktigt att språkutveckling och läs- och skrivundervisning sker parallellt.
– Om vi lyckas bättre med skolans kompensatoriska uppdrag kan vi också förebygga att fler andraspråkselever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Vi måste också säkerställa att elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk verkligen får den undervisning som de behöver och har rätt till, och att det är en undervisning som bygger på kunskap om andraspråksutveckling och andraspråksdidaktik.
För flerspråkiga elever är det viktigt att undervisningen tar tillvara de språkliga resurser som redan finns och bygger broar mellan förstaspråket och svenskan. Ett sätt är att koppla vardagliga ord och begrepp på förstaspråket till motsvarande ord på svenska. Det är också värdefullt att kartlägga elevens ordförråd på både första- och andraspråket. På så sätt kan läraren få en mer rättvisande bild av elevens samlade lexikon och språkliga förmåga. Högläsning är ytterligare en aktivitet som kan främja elevernas språkförståelse och ge möjlighet att utveckla ordförråd och förståelse i ett meningsfullt sammanhang.
– Det är inte självklart att flerspråkiga barn har samma språkliga bas i svenska som enspråkiga barn har vid skolstart. Vardagliga ord och uttryck kan saknas i andraspråket, även om eleven har kunskap om motsvarande begrepp på sitt förstaspråk. Därför behöver undervisningen aktivt stödja andraspråksutvecklingen genom exempelvis ordförrådsutveckling, arbete med svenska språkljud och grammatiska strukturer som böjningsmönster och ordföljd. Detta är delar av den språkliga bas som elever med svenska som förstaspråk ofta redan har utvecklat. Man blir ändå lite ödmjuk när man ser vilken stor uppgift många av dessa elever har framför sig, säger Ulrica Kyrk.
”Bra att få det nedkokat”
Från Munkerudsskolan i Munkfors kom lärarna Agnes Clarström och Hanna Lawén. De tyckte att föreläsningen var givande.
– Jag arbetar som lärare i svenska som andraspråk och är ganska ny i yrket, säger Agnes Clarström. Det är skönt att få en uppfräschning från en erfaren lärare. Jag har mycket kurslitteratur, men det är jättebra att få det nedkokat på det här sättet.
– Hur man kan jobba med exempelvis ordförrådsutveckling är användbart även om man arbetar med barn som har svenska som modersmål, säger Hanna Lawén.
Även Rebecka Petersson Sand och Karin Martinussen, speciallärare på Orrholmsskolan i Karlstad, uppskattade föreläsningen.
– Det är bra med påfyllnad, säger Rebecka Peterson Sand. Vi arbetar på en skola med ganska många barn som har svenska som andraspråk, och andraspråksperspektivet kan saknas.
– Vi vill ge barnen rätt förutsättningar och titta på hur vi kan bli bättre, säger Karin Martinussen.
Vad säger forskning om undervisning?
Eftermiddagen avslutades med en föreläsning av Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning rör tidig läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter samt insatser för elever som kämpar med sin läsning. Linda Fälth var med i expertgruppen i läroplansutredningen och arbetar nu tillsammans med Skolverket med framtagandet av nya kursplaner i grundskolan. Hennes föreläsning handlade om evidensbaserad läs- och skrivinlärning. Men vad menar vi egentligen med evidensbaserad undervisning?
– Evidensbaserad undervisning innebär att lärare utgår från bästa tillgängliga kunskap samtidigt som hänsyn tas till undervisningssituationen och den enskilde elevens behov. Om det finns tydlig evidens för en viss undervisningsmetod så bör läraren utgå från den på samma sätt som vi förväntar oss att läkare använder behandlingar med vetenskapligt stöd. Men ska läraren bara vara utövare av färdiga metoder? Absolut inte! Utan tvärtom kräver läraryrket, liksom läkaryrket, professionella bedömningar i komplexa situationer.
Enligt Linda Fälth visar samstämmiga uppgifter från internationella och nationella mätningar att var femte elev når en för låg läsförmåga och att läsgapet mellan de som läser bäst och de som läser sämst ökar.
– Forskning pekar på att socioekonomiska faktorer och individuella förutsättningar påverkar läsförmågan. Till att börja med handlar forskningen inte till att avgöra om en undervisningsmetod är effektiv. Forskning kan också användas för att utveckla och pröva teorier eller för att beskriva och förklara samband. Sådan forskning kan ge viktig kunskap om undervisning och lärande, men kan vanligtvis inte visa att en viss undervisningsmetod orsakar bättre elevresultat.
Mer information om Ruc och SOL i Värmland
Verksamheten vid Regionalt utvecklingscentrum (Ruc) på Karlstads universitet, utformas tillsammans med samverkanskommunerna (Värmlands kommuner samt Degerfors och Åmål). Syftet är att gemensamt utveckla arbetet med skolutveckling, lärarutbildning, forskning samt skapa mötesplatser för verksamma inom förskole- och skolverksamhet, lärarutbildare och forskare.
SOL i Värmland är ett av de 18 regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som stöds av Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek (NCS) vid Skolverket. SOL i Värmland samarbetar med Ruc och Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) vid Karlstads universitet, och arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling.
Läs mer om Ruc. Här finns även information om SOL i Värmland
