Berättelsen går vidare. I projektet ”Att läsa Värmland – platsbaserad litteratur- och historieundervisning för en hållbar framtid” kommer verket ”En värmländsk litteraturhistoria” att användas som underlag för att ta fram ett material för klimatundervisning i skolan.
Hur kan historisk och samtida regional litteratur bidra till att skapa nya insikter om hur platsen formas av människans samspel med naturen? På vilket sätt kan litteratur- och historieundervisningen utformas för att fördjupa elevers förståelse för den plats där de lever? Det är de huvudsakliga forskningsfrågorna i detta pilotprojekt, som riktar sig till gymnasiets lärare och elever.
- Humaniora och konst kan komplettera de naturvetenskapliga perspektiven i undervisning om klimatfrågorna. Vi vill undersöka hur man kan arbeta med regional litteratur, en litteratur som beskriver den miljö och natur som man befinner sig i, som komplement till ett globalt perspektiv på miljöfrågorna som ofta kan kännas alltför långt borta. Här vill vi använda litteraturen i ett miljömässigt och historiskt perspektiv, för att blicka bakåt, förstå sin egen situation i nuet och titta framåt. Litteraturen ger utrymme för elever att använda sin fantasi, sina känslor och föreställningar i ett platsbaserat lärande, berättar Sofia Wijkmark, projektledare och docent i litteraturvetenskap.
Tre skönlitterära texter används i projektet: Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Gustaf Frödings dikt Skogsrået och Det tysta köket av Lars Lerin. De är utvalda för att de utspelar sig på namngivna platser i Värmland och på olika sätt lämpar sig för att diskutera platsens och naturens betydelse.
- Vi kommer att utveckla undervisningsmaterial i en forskningscirkel tillsammans med en gymnasielärare. Det är en engagerad lärare som vi kommit i kontakt med genom att några av våra universitetslärare har medverkat i verksamheten ute på skolorna – ett projekt initierat av Lärarutbildningsnämnden, berättar Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och ämnesföreträdare för litteraturvetenskap.
Fakta
”Att läsa Värmland – platsbaserad litteratur- och historieundervisning för en hållbar framtid” finansieras av Berit och Carl-Johan Wettergrens stiftelse. Arbetet startar i höst och kommer att pågår fram till sommaren 2023. Projektet drivs av Kulturvetenskapliga forskargruppen, Kufo, i samarbete med forskargruppen Research on Subject-specific Education, Rose. Forskare i projektet är Sofia Wijkmark, docent i litteraturvetenskap, Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och Martin Stolare, professor i historia. Det är ett pilotprojekt, som kommer att vara grund för en ansökan om forskningsmedel för ett flerårigt projekt, där forskarna tillsammans med andra aktörer vill skapa en öppen, forskningsbaserad plattform för skolan och intresserad allmänhet.
• Läs mer om En värmländsk litteraturhistoria
• Läs mer om Kufo
• Läs mer om Rose
