Kvaliteten på lärares undervisning är en avgörande faktor för vad och hur mycket elever lär sig i skolan. Men vad kännetecknar egentligen undervisningen i svenska klassrum? Och i vilken mån går det att koppla faktorer i undervisningen till elevernas kunskapsutveckling? I en nyutgiven bok redovisar sju forskare från Karlstads universitet sina resultat från en stor klassrumsstudie.
I forskningsprojektet Linking Instruction and Student Achievement (LISA)* har en forskargrupp från Karlstads universitet undersökt vilka mönster som präglar undervisningen i svenska högstadieklassrum samt i vilken mån kvaliteten på undervisningen kan förklara skillnader i elevernas kunskapsutveckling. Underlaget till studien bygger på videoobservationer från mer än 300 lektioner, enkäter till över 1000 elever och mått på elevernas kunskapsutveckling i flera ämnen över ett läsår.
– När skolans kvalitet diskuteras offentligt handlar det ofta om vilken ägarform som bör eller inte bör tillåtas. Likaså fokuseras det mycket på elevers kunskapsnivåer, i PISA eller på nationella prov. Men mera sällan diskuteras själva undervisningen. Ändå är det just på undervisningens kvalitet som det mesta hänger. Hur lärare lägger upp lektioner, presenterar ämnesinnehåll och skapar förutsättningar för lärandet hör till de allra viktigaste frågorna, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett forskningsprojektet.
Det saknas ett strukturerat pedagogiskt ledarskap
Forskargruppen fann att lärare ofta utövar tydlig arbetsledning i klassrummet, med klara direktiv om vilka uppgifter som ska göras och hur arbetet ska gå till. Däremot är det pedagogiska ledarskapet med avseende på presentation av ämnesinnehåll och stödstrukturer för elevers lärande (eng. scaffolds) mera otydligt.
– Modellering av framgångsrika strategier, återkoppling till elever på deras prestationer och koppling mellan tidigare kunskaper och nytt ämnesinnehåll är exempel på faktorer som tidigare forskning visat vara centrala för elevers lärande. Sådana pedagogiska stödstrukturer visar sig alltså vara tämligen sällsynta i de observerade klassrummen.
Bråk och stök sällsynt
I den svenska debatten om skolan har det länge talats om bristande ordning i klassrummen. Bråk och stök uppfattas av många som ett generellt problem. LISA-studien visar dock att detta inte är hela sanningen. Tvärtom förekommer stök och avbrott som stör merparten av klassen i arbetet endast i en försvinnande liten del av all den undervisning som observerats. Eleverna är, utifrån svar på enkäten, i huvudsak eniga om den här bilden. Något som däremot är ett påtagligt problem i många klassrum är en låg grad av effektivitet, i synnerhet när elever ska arbeta enskilt eller tillsammans. Småprat och allmänt dålig koncentration på skolarbetet observeras under många lektioner. Lektionstiden skulle kort sagt kunna användas mer effektivt.
Stora kvalitetsskillnader mellan klassrummen
Vid sidan av generella mönster påvisar forskarna i LISA-studien att kvaliteten på undervisningen skiljer sig signifikant mellan olika klassrum. Dessa skillnader är lika stora inom skolor som mellan skolor.
– Hur mycket återkoppling läraren ger till sina elever, med vilken kvalitet han eller hon leder ämnesrelaterade samtal i klassrummet eller den intellektuella kvaliteten på de uppgifter och aktiviteter som eleverna får ägna sig åt skiljer sig påtagligt, berättar Michael Tengberg.
Bilden av att det finns stora skillnader förstärks av elevernas enkätsvar om hur de själva uppfattar den undervisning de får i olika ämnen. Likaså visar den genomsnittliga kunskapsutvecklingen att somliga klasser gör mycket stora framsteg över ett läsår medan andra endast gör marginella eller rentav går bakåt, i genomsnitt. Detta även på ett så brett kompetensområde som läsförmåga.
Elever bra på att identifiera god undervisning
För att tillförlitligt kunna koppla samman undervisningsfaktorer och kunskapsutveckling hos eleverna krävs ett stort dataunderlag, helst ännu större än det som ingår i LISA-studien. Studien kunde dock visa att konsoliderande faktorer i undervisningen (att koppla samman tidigare kunskaper med nytt ämnesinnehåll, förklara för elever varför något är viktigt att träna på eller lära sig och autentiska ämnesrelaterade samtal av hög kvalitet) har en signifikant, positiv effekt på elevers kunskapsutveckling. Det visar sig också att eleverna är duktiga på att identifiera god undervisning: generellt höga omdömen om undervisningen av eleverna har ett positivt samband med klassens kunskapsutveckling.
Nyutgiven bok redovisar resultaten
LISA-studien finansierades av Vetenskapsrådet 2017–2021. I boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum kan man läsa om studiens resultat. Boken ges ut av Studentlitteratur. Förutom Michael Tengberg, som är bokens redaktör, medverkar Jorryt van Bommel, docent i matematikens didaktik, Martin Jakobsson, lektor i samhällskunskap, Anna Lindholm, lektor i svenska som andraspråk, Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete, och Michael Walkert, adjunkt i samhällskunskap (alla från Karlstads universitet) samt Gustaf B. Skar, professor i norskdidaktik, NTNU i Trondheim, i boken.
Här hittar du boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum
*Läs mer om forskningsprojektet Linking Instruction and Student Achievement (LISA).
