LISA - Linking Instruction and Student Achievement

Under de senaste åren har forskningen om skolan i allt högre grad framhållit den avgörande betydelsen av lärares kompetens och kvaliteten på deras undervisning. Dessa faktorer visar sig vara viktigare än andra ofta diskuterade faktorer som exempelvis socio-ekonomisk bakgrund, klasstorlek och lärares utbildningsnivå för att förklara elevers framgång i skolan. Vilket slags undervisning som är mest effektiv och hur man bäst går tillväga för att studera den vetenskapligt råder det emellertid mindre enighet om. Genom internationella testprogram såsom PISA, PIRLS och TIMSS prövas elevers kunskaper och kunskapsutveckling allt oftare och noggrannare. Dessa mätningar ger möjlighet att följa trender i kunskapsutvecklingen inom och mellan länder. Däremot förmår de som regel endast i liten utsträckning koppla samman elevers kunskapsutveckling med den undervisning som sker i klassrummen. Vi skulle till exempel behöva veta mer om vilken betydelse interaktionen mellan lärare och elever, formuleringen av mål för undervisningen, bruk av texter och uppgifter liksom den kognitiva nivån på lärares instruktioner har för elevernas lärande i olika ämnen. Ett sätt att undersöka effekter av specifika klassrumspraktiker, som visat sig särskilt lovande, är att kombinera videoobservationer, som fångar lärares undervisning in situ, med tillförlitliga mått på kunskapsutveckling.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken betydelse lärares undervisningsstrategier har för högstadieelevers kunskapsutveckling. Mer specifikt undersöker vi sambandet mellan lärares bruk av olika undervisningsstrategier och elevers kunskapsutveckling i matematik och läsning över en ettårsperiod. Videoobservationer av klassrumsundervisning i matematik och svenska i årskurs sju hämtas från ett stort och representativt urval av klasser och skolor. Dessa data sammanförs sedan med elevernas prestationer på tester i matematik och läsning samt med enkätsvar från eleverna om deras uppfattningar av undervisningens kvalitet.

Sammanlagt har vi i studien spelat in fyra på varandra följande lektioner i vardera ämnena matematik och svenska i 36 klasser. Insamlade videodata har analyserats och kodats med hjälp av en rigorös observationsmanual (PLATO) som utvecklats vid Stanford University. PLATO-manualen möjliggör både en systematisk observation och en kvantifiering av videodata. Därigenom blir det också möjligt att göra statistiska analyser (multileveranalyser) som undersöker sambanden mellan lärarnas bruk av specifika undervisningsstrategier, elevernas uppfattningar om undervisningens kvalitet och deras kunskapsutveckling över ett års tid.

Studien genomförs som en delstudie i och utbyggnad av ett större och redan pågående forskningsprojekt vid Universitet i Oslo. I det pågående projektet har man samlat motsvarande data från ett stort antal norska och finska klassrum med elever i samma åldrar. Genom att bidra med svenska data kommer vi alltså inte enbart lägga grund för en analys av sambandet mellan lärares undervisning och elevers lärande i svenska klassrum. Det blir också möjligt att jämföra undervisningen och dess effekter på elevers lärande mellan de tre länderna. Dessutom bidrar svenska data till en undersökning av i vilken mån den valda forskningsmetoden är robust nog för att användas i olika nationella utbildningskontexter. Båda dessa bidrag är av såväl nationell som internationell betydelse när det gäller att skapa en bättre förståelse för vad som påverkar elevers skolresultat. Mot bakgrund av att svenska elevers kunskapsnivåer (i bl a matematik och läsning) sjunkit över en längre period är det dessutom på ett nationellt plan oerhört viktigt med mer kunskap om undervisningens betydelse för elevernas lärande. Med studien räknar vi därmed att kunna lämna ett viktigt bidrag till såväl lärarutbildning som kompetensutvecklingsprogram för redan verksamma lärare.