Läsfrämjande insatser förknippas ofta med klassrummet. Men vad händer om man flyttar en del av läsningen till fritidshemmet? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet Fritidshemmet som resurs för läsning, som genomförs inom ramen för ULF*.
– Forskning om läsning visar att det är av stor betydelse att barn tidigt fångas upp och ges möjlighet att bli läsare, säger Jakob Olsson, adjunkt i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna i projektet, där även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete, Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, Christina Olin-Scheller professor i litteraturvetenskapens didaktik och i pedagogiskt arbete, Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, Eva Tarander, adjunkt i svenska språket, och Jenny Lindevall, adjunkt i dans, alla från Karlstads universitet, ingår.
Enligt forskargruppen behövs nytänkande och läsfrämjande insatser som skapar läsengagemang också på andra platser än i klassrummet. Fritidshemmet utgör i det här sammanhanget en unik undervisningskontext med stor potential. Där ska undervisningen utgå från barnens intressen, erfarenheter och behov, samtidigt som lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ges stort utrymme.
– Trots det har fritidshemmet, såvitt vi kan se, hittills varit en underutnyttjad och relativt outforskad arena för läsfrämjande arbete, säger Birgitta Ljung Egeland.
Forskning i samverkan med kommuner
Forskningsprojektet genomförs i samverkan med tre kommuner i länet och drivs som en forskningscirkel, där forskare och pedagoger möts och bidrar med olika kompetenser och erfarenheter. Tillsammans utvecklar de aktiviteter kring läsning som ska kunna fungera i fritidshemmets verksamhet.
En viktig utgångspunkt är barnens lokala sammanhang. Tidigare forskning visar att barn och unga använder läsning och texter på olika sätt beroende på var de lever och vilka sammanhang de ingår i. Därför vill forskarna undersöka hur den lokala platsen kan bli en resurs i det läsfrämjande arbetet. Föräldrar, föreningar och andra lokala aktörer kan involveras, samtidigt som barnens egna erfarenheter av och relation till sin ort får ta plats.
– Det finns en oro över att barn och unga i traditionella brukssamhällen och på landsbygden är svaga läsare, säger Maria Hjalmarsson, som också är projektledare. Det som lyfts fram är bland annat en låg utbildningsnivå hos föräldrar och en svag skolkultur i lokalsamhället. Ett annat dilemma på landsbygden är svårigheten att upprätthålla kvalitet i skolor med drastiskt sjunkande elevantal, samtidigt som det kan vara svårt att rekrytera och behålla utbildad personal.
Vill förena forskning med personalens erfarenheter
En av kommunerna som deltar i projektet är Årjängs kommun. May Bjerklund, verksamhetschef/skolchef inom Barn- och utbildning, har länge arbetat med språk- och läsfrämjande insatser och såg projektet som en möjlighet att ytterligare utveckla kommunens arbete.
– Vi har under flera år arbetat målmedvetet med liknande insatser. Inom Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande var språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, SKUA, ett viktigt utvecklingsområde. Kommunen har också under flera år varit en del av Läsa äger och kommer att fortsätta delta i satsningen. Fritidshemmen är en viktig del av det arbetet och bidrar till att skapa lustfyllda möten med läsning.
– Genom satsningarna har vi sett betydelsen av att hela skolans verksamhet bidrar till elevernas språk, läslust och läsvanor. ULF-projektet blev därför ett naturligt nästa steg och en möjlighet att ytterligare stärka fritidshemmets roll i det läsfrämjande arbetet.
För Årjängs kommun handlar projektet både om att stärka personalens kompetens och om att skapa bättre förutsättningar för elevernas möten med läsning.
– Vi hoppas att projektet ger fritidshemmens personal ökad kunskap, trygghet och inspiration i det läsfrämjande arbetet, säger May Bjerklund. Genom att förena forskning med personalens erfarenheter vill vi utveckla hållbara arbetssätt och ge läsningen en tydligare plats i fritidshemmets verksamhet. För eleverna hoppas vi att projektet leder till ökad läslust, fler positiva möten med litteratur och ett stärkt självförtroende som läsare.
Både ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt
På längre sikt hoppas kommunen också på en stärkt språk- och läsförmåga och ökad måluppfyllelse, men lika mycket på att fler elever ska upptäcka läsning som en källa till kunskap, fantasi och glädje.
Det är mål som ligger nära projektets perspektiv, menar forskargruppen.
– Det här är både ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt, säger Christina Olin-Scheller. Syftet är att bidra till fritidslärarnas kompetensutveckling samtidigt som vi får möjlighet att samla viktiga forskningsdata. Genom möten med fritidslärare från olika kommuner och genom att ta del av deras reflektioner och erfarenheter kan vi tillsammans planera aktiviteter kring läsning som får fäste i verksamheten och bidrar till elevernas läsengagemang.
– Studier med fokus på barns och ungdomars lokala läspraktiker visar att läsning och texter används i specifika lokala kontexter, där den geografiska platsen har betydelse, säger Stig-Börje Asplund. Vi i forskargruppen ser därför en stor potential i att involvera platsen i barns läsning. På så sätt kan vi bidra till en positiv syn på läsningens betydelse för utbildning och hälsa, men också till föreställningar om den mindre orten och landsbygden som attraktiva livsmiljöer, fyller Jakob Olsson i.
I förlängningen handlar projektet därmed om mer än att skapa läsengagemang i fritidshemmet. Det är också en fråga om social rättvisa, både på individ- och samhällsnivå, menar de sex forskarna.
Forskningsprojektet Fritidshemmet som resurs för läsning startar hösten 2026 och beräknas slutföras 2027. Förutom Årjängs kommun deltar Grums och Sunne.
*Mer information om ULF
ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling.
Här kan du läsa mer om ULF-avtal
Läs mer om ULF vid Karlstads universitet.
