Nöden har ingen lag. Ibland måste man bara gå... Men hur uttrycker man sig i olika sammanhang? "Ursäkta, jag ska bara pudra näsan! Om individers ackommodation av språkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök" är rubriken på Anna Tindefjord Norlanders uppsats i svenska språket. En uppsats som uppmärksammats i universitetets pedagogiska tidskrift "Kapet" - och som tilldragit sig Språktidningens intresse.
Inspirationen till uppsatsen har sitt ursprung i en uppgift som Rakel Johnsson gav studenterna under kursen Svenska III med didaktisk inriktning.
- Jag gillade verkligen uppgiften. Den handlade om vilka olika uttryck för våra toalettbesök vi använder. I min uppsats har jag fördjupat resonemanget och lagt till medvetenheten om hur vi anpassar våra språkliga uttryck i olika sammanhang. Jag gjorde en enkätundersökning via sociala medier och i studien har 362 individer svarat. De flesta som svarade var kvinnor och i åldern 21-50 år, berättar Anna Tindefjord Norlander.
Lite skillnad mellan män och kvinnor
Studien visar att vi högst medvetet anpassar vårt språk efter om vi befinner oss hemma med familjen, på jobbet där det är ett mer offentligt sammanhang samt om det är en högtidlig miljö, till exempel bröllop. Dessa språknormer är socialt betingade och något vi lär oss från att vi är barn.
- Är det högtidligt, uppgav de som svarade att de använde uttryck som "Ursäkta, jag ska bara gå på herrarnas/damernas". Det är både en ursäkt och två omskrivningar ("bara" och "herrarnas/damernas"). Några uppgav att de helt enkelt diskret smiter undan. Hemma däremot är det mer rakt på sak: "jag ska kissa" till exempel. På jobbet är en omformulering vanligast, till exempel "jag måste gå på toa", där "måste" ses som en förmildring av uttrycket.
Det som överraskade henne lite var att hon inte såg så stora skillnader mellan män och kvinnors grad av språklig anpassning.
- I en del av den litteratur om ackommodation, anpassning av språket, som jag använde, anges att kvinnor i högre grad än män tenderar att tala standardspråk som är förknippat med prestigefylld språkstil och hög status. Men i min studie var skillnad mellan hur män och kvinnor uttrycker sig överraskande liten - ett resultat av jämställdhetsutvecklingen i samhället och en förskjutning mot en mer öppen kommunikation kanske?
Nyfiken på forskning
Anna har precis börjat jobba som ämneslärare i bland annat svenska vid en högstadieskola i Arvika, efter att ha tagit examen i våras. Uppsatsarbetet gav mersmak:
- Jag har blivit lite sugen på att forska och kommer att fortsätta ha kontakt med svenska språket på universitetet. Det vore intressant att se om det finns kulturella skillnader, till exempel. Kunskap om språksociologi, medvetenheten om hur vi använder vårt språk, kan vara ett stöd för lärare och underlätta för alla elever.
Resultaten från studien har väckt intresse, inte bara från "Kapet". Anna har även skrivit en populärvetenskaplig artikel om uppsatsen som Språktidningen planerar att publicera under hösten.
Läs Annas Tindefjord Norlanders artikel "Ursäkta, jag ska bara pudra näsan..." i Kapet nr 1, 2019
