Det globala klassrummet - introduktionskurs i svenska som andraspråk, för undervisning i åk 7-9, 7.5 hp

Målgrupp 

Lärare eller förskollärare som är anställda inom skolväsendet, LVU-hem, på kriminalvårdsanstalt eller folkhögskola. Lärare som redan är behöriga i svenska som andraspråk kan gå kursen. Dessutom är den öppen för lärare som är anställda av annan som enligt avtal med kommunen utför uppgifter på entreprenad inom skolväsendet.

Kurserna kan vara ett första steg till behörighet

Ifall du funderar på att skaffa behörighet i svenska som andraspråk men inte har möjlighet att just nu läsa in de högskolepoäng som behövs, då är denna kurs något för dig. Kursen leder inte till behörighet med du kan påbörja din väg mot behörighet. Efter avslutade studier kan du läsa vidare och bli behörig i svenska som andraspråk.

Arbetsgivaren godkänner att du deltar

Kom ihåg att din arbetsgivare behöver säga ja till att du studerar på en kurs

Boka kursplatser - huvudmannens möjlighet att förlägga kurser på hemmaplan
Det betyder att du som huvudman kan beställa kursen och att flera huvudmän i en region och/eller ansvariga för friskolor kan gå ihop för att beställa en regionförlagd kurs. Kontakta uppdragskoordinator för mer information.

Genomförande

Kursen genomförs på kvartsfart och innehåller två träffar, en heldag i samband med kursstart och en heldag i slutet av kursen. I övrigt ges kursen på distans med föreläsningar, uppgifter och diskussioner via lärplattformen Canvas.

Kursens innehåll och upplägg 

Kursen tar sin utgångspunkt i deltagarnas yrkeserfarenheter och har ett praktiknära fokus. I kursen beskrivs och diskuteras olika former för mottagande och undervis- ning av nyanlända elever. Kartläggningens betydelse för nyanlända elevers fortsatta utbildning belyses, liksom vikten av att studie-och yrkesvägledning integreras i undervisningen. Vidare diskuteras hur undervisningens utformning ger förutsättningar för nyanlända elever att utvecklas mot de mål som anges i läro- och kursplaner. Vikten av studiehandledning på modersmål liksom samarbete mellan lärare och studiehandledare uppmärksammas. Utifrån ett andraspråksperspektiv förklaras och diskuteras hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan stärka nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Här ingår att deltagarna ska planera, genomföra och utvärdera ett språk- och kunskapsutvecklande undervisningsmoment.

Kursen syftar även till att synliggöra etnocentriska mönster och etniska hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella, normkritiska och intersektionella perspektiv. Sambandet mellan språk, identitetskonstruktion och lärande belyses och problematiseas. Betydelsen av lärarnas egna attityder och förhållningssätt i den interkulturella lärandemiljön uppmärksammas särskilt. 

Lärandemål 

Deltagare ska efter fullgjord kurs kunna 

• visa insikter i och kunna diskutera hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer
• få syn på hur språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i skola och samhälle påverkar elevernas villkor för lärande
• diskutera undervisning utifrån ett andraspråksperspektiv på lärande

Former för examination

Kursen examineras genom en fältuppgift, ett seminarium samt en individuell skriftlig hemtentamen.

Kursens lärare 

• Tobias Hubinette, docent i Interkulturell pedagogik
• Carina Gårdfeldt, universitetsadjunkt i Svenska som andraspråk
• Maria Dahlberg, universitetsadjunkt i Svenska som andraspråk
• Anna Lindholm, universitetsadjunkt /doktorand i svenska som andraspråk
• Elisabeth Berg, projektledare för Skolverkets utbildningspaket Skola – arbetsliv, Studie- och yrkesvägledarexamen
• Houria Karlsson, universitetsadjunkt svenska som andraspråk/förstelärare modersmål

Kursutvärdering 

Kursdeltagarna ges kontinuerligt möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en webbaserad kursvärdering utifrån kursens syfte och mål, som ligger till grund för återkoppling och kursutveckling. 

Preliminär litteraturlista 

Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, S. 547–578. 

Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 

Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2013). ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Stu- dentlitteratur, S. 369–396. 

Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. Språkutvecklande So-undervisning - strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur och kultur, 2015. 

Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gruber, S. (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. 

Hertzberg, F (2015). Vägledning, erkännande och kunskap. I: Bunar, N. (red.) Ny-anlända och lärande – mottagande och inkludering.. Stockholm: Natur och Kultur. S. 177- 213. 

Juvonen, P. (2015). "Lärarröster om direktplacering". I: Bunar, N. (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur. S. 139-176. 

Nilsson Folke, J. (2015). "Från inkluderande exkludering till exkluderande inklude- ring". I: Bunar, N. (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och Kultur. S. 37-80. 

Runfors, A. (2009). Modersmålssvenskar och vi andra. Ungas språk och identifikation- er i ljuset av nynationalism. Utbildning & Demokrati, 18 (2). S. 105–126. 

Skolverket (2016). Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolver- ket. 

Skolverket (2012). Få syn på språket – kommentarmaterial. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Greppa språket. Stockholm: Skolverket. 

Skolverket (2016). Nationellt kartläggningsmaterial. Skolverkets bedömningsportal. Enligt anvisningar. 

Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet. Att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket 

Skolverket (2014). Studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Fem lärande exempel från grundskolan. Stockholm: Skolverket. 

Stier, J. & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Stu-dentlitteratur. 

Dessutom tillkommer Skolverkets material gällande studie- och yrkesvägledning för nyanlända när dessa är färdigställda.