Landsbygden läser: Ett symposium om läsning, plats och identitet
Symposiet riktar sig till alla som intresserar sig för läsning och/eller bedriver läsfrämjande arbete. Symposiet är avgiftsfritt, men anmälan krävs för att garanteras en plats.
I symposiet kommer frågor som rör läsning, plats och identitet att diskuteras utifrån olika perspektiv och ingångar. Bakgrunden till symposiet är ett forskningsprojekt som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond där tre generationer män i svensk skogsbygd och deras läspraktiker studerats. I samband med symposiet presenteras boken Män i skogsbygd läser som är ett resultat av forskningsprojektet.
PROGRAM
12.30-13.00: Registrering (Geijersalen, hus 12A, sal 138)
13.00-13.10: Symposiet öppnas Illustration: Patrik Boberg
13.10-13.40: Män i skogsbygd läser Stig-Börje Asplund, Gabriel Bladh, Birgitta Ljung Egeland och Martin Stolare berättar om tre generationer män i svensk skogsbygd och deras läspraktiker.
13.45-14.15: Att fostra läsare: läspolitik och läsfrämjande Åse Hedemark berättar om sin forskning om läsningens politik i Sverige under efterkrigstiden. Hon beskriver också hur läsfrämjande och bibliotekens verksamhet har tagits i anspråk av läsningens politik och hur det kan komma att påverka läsare (och icke-läsare).
14.15-14.45: Fika
14.45-15.15: Att läsa landsbygden. Perspektiv på kulturella normer. Michael Gustavsson diskuterar varifrån och hur vi kan förstå landsbygdens kulturella resurser.
15.15-15.45: Panelsamtal: Läsning, plats och identitet Riccardo Andreis (Region Värmland), Stig-Börje Asplund (Karlstads universitet), Åse Hedemark (Uppsala universitet), Michael Nordeman (Storfors bibliotek) och Jakob Olsson (Karlstads universitet). Moderator: Christina Olin-Scheller (Karlstads universitet)
15.50-16.00: Avslutning
Presentation av föreläsare och paneldeltagare
Riccardo Andreis är verksam som litteraturutvecklare och leder processer inom läsfrämjande på Region Värmland. Han är projektledare för Värmlands bokfestival med bland annat författarprogram för ungdomar 13-19 år, och leder Värmlands läsråd i samverkan med RUC (Karlstads Universitet), forskare, lärare, bibliotekarier och pedagoger. Arbetet syftar till att samverka och informera varandras pågående processer och resultat.
Stig-Börje Asplund är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hans forskningsintresse har framför allt riktats mot pojkar och män på landsbygden och deras läspraktiker. I ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond har han tillsammans med kollegor studerat tre generationer män i skogsbygd och deras läspraktiker, och under 2027 startas ett VR-finansierat forskningsprojekt som syftar till att stärka läsengagemanget hos pojkar från glesbygdskommuner och bruksorter.
Gabriel Bladh är professor emeritus i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet. Hans didaktiska forskning har särskilt behandlat geografididaktik, och lärares arbete med att utveckla undervisning i geografi bl.a. inom det internationella forskningsnätverket GeoCapabilities. Han är docent i kulturgeografi, och hans forskningsintressen inkluderar historisk och tillämpad landskapsforskning, geografisk idéhistoria samt skogsfinnarnas historia och kultur i Skandinavien.
Birgitta Ljung Egeland är lektor i svenska språket vid Karlstads universitet. Hon har ett särskilt intresse för narrativ forskning och hennes forskning rör läsning och läsaridentiteter i relation till kön, klass och plats, muntligt berättande i andraspråksundervisning, samt frågor om erkännande och delaktighet i sfi-utbildning för elever med kort skolbakgrund. Hon medverkar också i SELMA-studien, där hon undersöker om tidiga läsvanor i hemmet kan få betydelse för barns långsiktiga utveckling.
Åse Hedemark är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet och har forskat om såväl nutida som historiska läs- och läsfrämjandepraktiker samt läsningens politik i Sverige. Hon publicerade 2025, tillsammans med Linnéa Lindsköld, boken Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945 och leder för närvarande det RJ-finansierade projektet ”Det lilla livets läsning. Att forma läsning i det svenska folkhemmet”.
Michael Gustavsson är professor emeritus i litteraturvetenskap och landsbygdsbo. Hans forskning har behandlat estetik, språkteori, utbildningsfrågor samt moderna metod- och kunskapsbegrepp. Sedan 2013 har han varit verksam inom två utbildningsvetenskapliga projekt (VR). I projektet ”Vad ska en svensk kunna?” granskar han bl.a. olika teorier om läsning. I projektet ”Insatt eller utsatt i Bergslagen? Platsen som kunskapsvillkor” skriver han om landsbygdens dolda kunskaper och kultur. För närvarande arbetar han på en bok om ”metodsjukan” inom modern utbildning.
Michael Nordeman är bibliotekschef i Storfors kommun i östra Värmland och har erfarenhet från både folkbibliotek och universitetsbibliotek. Han är särskilt engagerad i frågor som rör litteraturens och kulturens betydelse för människors identitet och för ett lokalsamhälles självbild. I sitt arbete intresserar han sig för bibliotekets roll som mötesplats och kulturbärare, inte minst i en liten landsbygdskommun med en stark brukshistoria, där frågor om tillhörighet, delaktighet och tillgång till kultur är ständigt aktuella.
Christina Olin-Scheller är professor i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintressen är läsundervisning och ungas läsande och skrivande i och utanför skolan, med ett specifikt fokus på dagens medielandskap. Hon leder flera ämnesdidaktiska forskargrupper, samordnar ett internationellt forskarnätverk, och har medverkat som expert och sakkunnig i råd, utredningar och rapporter med fokus på läsning.
Jakob Olsson är disputerad adjunkt i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. I sin forskning intresserar han sig särskilt för hur den samtida barn- och ungdomslitteraturen kan förstås ur mediehistoriska och litteraturdidaktiska perspektiv. Under 2025–2026 var han också med i ett läsfrämjande projekt inriktat mot ungas läsning bortom storstäderna, initierat av Kulturrådet. Här ledde han arbetet med ett ungt läsråd i Årjäng, där ungdomar utforskade rollspel och nördkultur som arenor för gemensamt läsande och skrivande.
Martin Stolare är professor i historia vid Karlstads universitet, där han är biträdande föreståndare för forskningsgruppen Research on Subject-Specific Education (ROSE). Som historiedidaktiker har han ofta ett fokus på grundskolans tidigare delar, medan hans historiska forskning är framför allt utbildningshistorisk med ett särskilt intresse för formell och icke-formell utbildning i ett lokalt sammanhang.