Individuella och aktiva val av såväl innehåll som kanaler har länge varit perspektivet inom medieforskningen. Men Johan Lindell, lektor i medie-och kommunikationsvetenskap, lyfter in sociala strukturer och visar att klasstillhörighet i allra högsta grad formar de val vi gör i medielandskapet.
Johan Lindell forskar bland annat om nyhetsanvändning i det digitaliserade medielandskapet. Han tar sin utgångspunkt i den franske sociologen Pierre Bourdieus tankar och tittar på hur klass påverkar val av innehåll och kanaler.
- Mycket av medieforskningen utgår från att individer tar rationella beslut vid valet av kanaler och innehåll i dagens digitala medielandskap. I Sverige har vi lite tappat bort hur viktigt social position och samhällsklass är för våra val. Bourdieu utvecklade på 1960- och 1970-talet en teori om hur mänskligt handlande tenderar att följa mer eller mindre förutsägbara mönster – människor gör val som resulterar i att de reproducerar sin klassposition, säger Johan Lindell.
Bourdieus perspektiv är relevant och användbart för att förstå utvecklingen i dagens digitala medievärld, menar Johan Lindell. Klasstillhörighet, grupptillhörighet och social position påverkar inte minst unga vilka nyheter de väljer att ta del av. Den grupp, som sociologer ibland kallar för den kulturella medelklassen, är till exempel mycket mer benägen att ta del av Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter än vad arbetarklassen är.
Flera artiklar på temat medieval och klasstillhörighet har publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter, bland annat i New Media and Society - fältets högst rankade tidskrift - där Johan Lindell var ensam författare. I en annan studie fokuserar han på ungas medievanor i relation till klass, tillsammans med Paola Sartoretto, tidigare doktorand i medie-och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Där görs en jämförelse mellan unga i Sverige och i Brasilien.
- Det är slående hur samma sociala strukturer tar sig uttryck i två så historiskt olika länder. Ungdomar i både Brasilien och Sverige formar sin inställning till nyheter via föräldrar och skolan. Denna inställning varierar starkt mellan klasserna och inkluderar om de anser att nyheter är värda att lägga ner sin fritid på, vilka kanaler man uppskattar och vilka man ser ner på, förklarar Johan Lindell.
En del av Node och Geomedia
Forskningen om vanor och val i det digitala mediesamhället är en del av Node, The Ander Centre for Research on News and Opinion in the Digital Era. Nyhetsproduktion, distribution och konsumtion, den strategiska opinionsbildningens mekanismer och samspelet mellan politiska partier, organisationer, företag och medborgare är områden som Node undersöker. Node är även en del av den starka gruppen Geomedia.
Här hittar du artiklarna
Distinction recapped: Digital news repertoires in the class structure.
(Johan Lindell) New Media & Society.
Distinctions in the media welfare state: audience fragmentation in postegalitarian Sweden (Johan Lindell och Jan Fredrik Hovden) Media, Culture & Society
Young people, Class and the News (Johan Lindell och Paola Sartoretto) Journalism Studies
Läs mer om Node och Geomedia på kau.se
Pierre Bourdieu var en fransk sociolog och kulturantropolog. Han föddes 1930 i Pyrénées-Atlantiques och dog 2002 i Paris. 1982 blev han innehavare av den prestigefyllda professuren i sociologi vid Collège de France. Bourdieu är känd för sin fältteori vilken inkluderar begrepp som habitus och kulturellt kapital. Till hans viktigaste arbeten räknas bland annat "The Logic of Practice" (1990) och "Distinction" (1984).
Källa: Wikipedia.
