Klimatgrupperingarna Fridays for Future och Extinction Rebellion arbetar för samma mål fast med olika metoder. Sol Agin, nybliven doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, har forskat i deras sätt att kommunicera ett extremt komplicerat ämne.
När svenskar tar ton mot klimatet gör de det helst i form av städade aktioner som Greta Thunberg skänkt inspiration till genom sitt arbete med Fridays for Future. Söderut i Europa kan det gå vildare till. Aktionsgruppen Extinction Rebellion arbetar mot samma mål men attraherar mer handgripliga aktioner.
I avhandlingen “Communicating climate action: Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction” använder Sol Agin det egna teoretiska konceptet Communicative Action Repertoire (CAR) för att kunna undersöka om olika grupper av klimataktivister behöver kommunicera utefter hur de agerar. CAR är helt och hållet konstruerat av Sol Agin.
- Mitt teoretiska koncept backar tillbaka ända till retoriken, förklarar Sol Agin. Som kommunikatör i en fråga behöver du något som är passande i den kontext du befinner dig i. Du kan exempelvis inte hålla ett begravningstal och vara superglad. Du kan inte heller beröra en folkmassa genom bara en mängd logos-argument. Det behövs även känslor. När något är så grundläggande som att ord och handling ska matcha kan man tycka att det redan borde ha funnits ett koncept att utgå ifrån. Det gjorde det inte så jag fick konstruera CAR till min avhandling.
Rent konkret tog Sol Agin en white board och ritade cirklar för att reda ut vilka teorier som skulle användas och hur de överlappade varandra. CAR var det som uppstod i mitten av diagrammet. Utmaningen var att tydliggöra överlappningarna så att andra än Sol själv skulle förstå.
Att kommunicera klimatförändringar är en utmaning. Ämnet är komplext, abstrakt och med en stor del naturvetenskap i botten. Att få med allmänheten på tåget är svårt och det finns mängder med konspirationsteorier som hela tiden gör ämnet än mer diffust för mottagaren. Dessutom sprids de av personer med enorm makt. Kort sagt, att prata miljöfrågor i dagens kanaler är svårt.
- Det är ett komplicerat ämne att förmedla till en publik som inte nödvändigtvis känner till alla naturvetenskapliga koncept och som kanske även är ovana att läsa av tabeller och figurer och förstå vad som menas, förklarar Sol Agin.
- Det jag kan se i min forskning är att det finns en problematik i att om du kommunicerar och inte tänker på vilket sätt du kommunicerar utifrån vem du är som avsändare så blir det svårt att kommunicera. Lägg till mottagarens förutfattade meningar och förväntningar på dig som avsändare så blir det ännu mer komplext. Alla de här faktorerna kan påverka hur mottagaren uppfattar ditt meddelande. Även om Greta Thunberg i grund och botten menar väl när hon säger ”Lyssna på forskarna” så är det långt ifrån alla som kan göra just det. Det är inte alltid det enklaste att förstå vad forskare menar.
Att dela klimatkommunikation är inte svårt. Att få mottagarna att verkligen bry sig är en helt annan sak. Sol Agin tror att klimatfrågan behöver en ny infallsvinkel för att komma igång igen.
- Vi har något av en climate fatigue idag. Ja, det går åt helvete med klimatet men det har vi ju vetat de senaste trettio åren. Rapporteringen ökar när exempelvis halva Australien står i brand. Eller när en person som Greta Thunberg dyker upp. Då får media en ny vinkel att berätta utifrån, något som människor ännu inte vant sig vid och filtrerar bort. När bränderna tillfälligt slocknar och Greta istället för att vara ett protesterande barn har blivit en ung kvinna vi vant oss vid att se och höra ifrån – ja, då har intresset avtagit. Nu spekulerar jag lite men att det finns ett nyhetens behag inom klimatområdet är naturligtvis som med allt annat. När även jag som är mycket intresserad tycker att det är tråkigt att läsa nyheter om EU-omröstningar så finns det en utmaning att få mindre insatta och intresserade personer att engagera sig och kräva förändring. Har man en grupp politiker som bör agera så behövs det sättas någon form av press på dem för att visa att det är en viktig fråga för deras väljare. Det är alltså inte bara ämnet som ska kommuniceras som är komplext utan även hela systemet runtomkring.
Höstens förstagångsväljare då, de har under fyra år följt Greta Thunberg och sett klimatproblematiken tydligt. Borde det inte synas i hur den gruppen röstar?
- Jo, men jag tror att det beror på hur pålästa de verkligen är i ämnet och hur väl de kan se kopplingarna mellan klimatet och politiken. Många unga bryr sig om klimatet men kan de se skillnad på ambitiösa, men kanske tomma, klimatlöften och mindre, men mer genomförbara, aktioner? Och sen är det en fråga om vilka konsekvenser de löften politiker avger och genomför har på väljarnas vardag. Människan är lite av en egoistisk art och det kan svårt att avgöra hur vi väljer att prioritera när det är fråga om att vi får offra något vi tycker om för ’the greater good’.
Hade det varit bättre för klimatfrågan om Greta Thunberg hade varit glödhet just nu?
- Ja, det tror jag. I alla fall för förstagångsväljarna. Sedan hade hon kanske skrämt bort en del andra väljare på grund av att hon av vissa uppfattades som en störig tonåring som bara ”tjatade”. Man brukar prata om kognitiv dissonans – man vet att det är farligt att röka och äta skräpmat – men gör det ändå. Det är samma med klimatet. Jag vet att jag borde sluta med vissa saker men fortsätter ändå med mitt beteende. När någon tjatar om hur dåligt det man gör är, ja då är det lätt att sluta att lyssna. Min förhoppning är att man tänker ett varv till på vem man är som kommunikatör och vad folk förväntar sig av kommunikatören utifrån vem denne är för att inte skapa klyftor mellan ord och handling. Att bryta en kognitiv dissonans är väldigt svårt men det går att försöka att i alla fall inte förvärra den. Alltså inte säga saker som går stick i stäv med vad målgruppen förväntar sig utifrån vem kommunikatören är. Man kan tänja lite på gränserna för att bryta igenom det människor filtrerar bort. Men bara lite, för att förvärra dissonansen mellan ord och handling.
Vad är det tydligaste du kom fram till i din avhandling?
- Jag har sett tydliga tendenser på att Extinction Rebellion blir belönade när de är alarmistiska och Fridays for Future belönas när de är optimistiska. Deras respektive kommunikation blir mer trovärdig och pålitlig desto mer informationsmässigt och substantiellt den linjerar språkbruket med aktionstypen hos gruppen. Det går att koppla det alarmistiska språkbruket till den mer disruptiva typen av aktioner och den optimistiska språktypen till den mer konventionella aktionstypen. Det jag kunde se var att när Extinction Rebellion stod som avsändare för en optimistisk text så uppfattades de som mer sensationslystna och mer partiska. Och det samma omvänt för Fridays for Future. Det är intressant.
När det kommer till informationsspridning och agerande så visar min forskning på fler intressanta saker. Grupperna som verkar inom miljörörelsen tycks har olika roller som de nödvändigtvis inte är medvetna om. När Fridays for Futures budskap sprids så tenderar mottagarna att vara mer benägna att dela informationen, medan mottagarna är mer benägna att agera och själva gå ut på gatan när Extinction Rebellion sänder ut information. Båda grupperna vill rädda planeten men har väldigt olika tillvägagångssätt. Återigen, det hänger ihop med vad man som mottagare förväntar sig av sändaren och vilken värderingsgrund man har i botten. Det är inte det lättaste att som aktivistgrupp finna sin egen specifika målgrupp i den stora allmänheten. Framförallt inte när den stora allmänheten, lite förenklat, som förhoppningsvis nås av budskapet dessutom är hela mänskligheten.
Så hur skulle då ett stort och brett budskap kunna sättas ihop för maximal effekt?
- Jag tror att det är svårt, om inte helt omöjligt, att skapa något universellt budskap som fungerar överallt. Men det tycks vara bra att vara medveten om vad mottagarna förväntar sig av dig. Då kan du kan linjera din kommunikation med de förväntningarna och på så sätt nå din målgrupp. Som en förenklad generalisering kan man säga att Extinction Rebellion ska trycka på det alarmistiska och inte släppa det för att påminna om lösningar. Det är det Fridays for Future som ska stå för. Det behövs alltså olika grupper och tillvägagångssätt för att fånga upp olika delar av målgruppen och nå brett.
Hur vill du att dina resultat helst skall användas?
- Eftersom jag har skrivit en akademisk avhandling så är min intention och förhoppning att mitt teoretiska koncept kan inspirera andra forskare till att genomföra nya studier med bas i mitt arbete. Eller bidra med något helt eget utifrån en tanke som väcks genom mitt arbete. Det primära syftet är att hjälpa forskningen framåt. Det finns dock en viss samhällsrelevans i avhandlingen och, i den mån man kan bryta mot genrens regler, har jag försökt skriva den så att en aktivist ska kunna läsa och finna inspiration och nya vägar att kommunicera kring den klimatkris vi står inför.
Sol Agin är den första Geomedia-finansierade doktoranden som disputerat vid Karlstads universitet.
