Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.
Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga. En ny rapport från Helhetsenkelt, som drivs av Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet, visar hur ett annat arbetssätt kan ge bättre beslutsunderlag redan tidigt i regelgivningsprocessen.
Projektet har undersökt hur lantbruk med mjölkproduktion och egen förädling påverkas av de mer än 800 regler de behöver hantera. Syftet har varit att utforska hur regelbördan kan bli mer hanterbar om lantbrukarnas perspektiv fångas från början, i stället för att konsekvenser analyseras regel för regel i efterhand.
– Vi har fokuserat på de delar av systemet där regler formuleras innan de är beslutade, säger Katarina Wetter-Edman, processledare vid Samhällsnytta AB och docent i design.
Genom intervjuer, workshops och metodtester har projektet samlat lantbrukare, handläggare och experter för att tillsammans utforska svårigheter. Med hjälp av konkreta och visuella exempel har deltagarna kunnat jämföra nulägen och föreslagna förändringar, bland annat kopplat till aktuella lagförslag. Det gjorde komplexa regler lättare att förstå och lättare att reagera på.
Systemdesign för att se helheten
En central del i arbetet har varit att använda systemdesign, ett sätt att se helheten och förstå hur olika aktörer, regler och praktiker hänger ihop. I stället för att enbart diskutera enskilda regler har projektet synliggjort hur hela regelpaket påverkar lantbrukarens vardag över tid.
Arbetet visar också tydligt hur olika lantbruksföretag påverkas på olika sätt av samma regelverk.
– De visuella dialogerna gav lantbrukare utrymme att dela med sig av sin praktiska kunskap på ett sätt som vanliga textbaserade samråd sällan ger möjlighet till, säger Katarina Wetter-Edman. Resultatet blev ett rikare underlag och en bättre förståelse för hur regler faktiskt fungerar i verkligheten.
Relevans för hela statsförvaltningen
Nästa steg är att föra in erfarenheter från Helhetsenkelt och Samhällsnyttas tidigare arbeten med statliga utredningar i Statskontorets vägledning för konsekvensutredningar. Där kan metoderna bidra till att myndigheter i större utsträckning fångar helhet, variation och praktiska konsekvenser tidigt i regelgivningsprocessen.
– Metoderna som används i Helhetsenkelt skulle kunna vara till nytta i många liknande sammanhang, säger Kristin Lilieqvist, handläggare vid Statskontoret. Projektet visar hur dagens traditionella utredningsmetodik kan kompletteras med arbetssätt som bättre fångar exempelvis variation, vardag och den samlade regleringen som påverkar målgruppen. Metodkunskap om hur vi kan involvera och få insikter från dem som berörs är relevant för hela statsförvaltningens arbete med tjänsteutveckling och regelgivning.
Om Helhetsenkelt
Helhetsenkelt drivs av Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet inom ramen för innovationsprogrammet SustainGov och finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projektet genomförs i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland, Värmland och Skåne, Växa Sverige, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) samt enskilda lantbrukare.
Ta del av rapporten: 2026:1 Att utreda och visualisera konsekvenser för lantbrukare
