Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.
Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar. Hur kan vi skapa en hållbar vattenhantering som är både effektiv och robust? I sin keynote delade Glen Nivert, strateg vid Göteborgs stad, med sig av Göteborgs erfarenheter och visade hur digitala verktyg som digitala tvillingar, AI och datadrivet samarbete kan hjälpa oss att prioritera, optimera och förändra arbetssätt. Fokus ligger inte bara på teknikens möjligheter, utan också på de organisatoriska förändringar som krävs när felmarginalerna krymper.
– VA-systemen är stort behov av förnyelse, säger Glen Nivert. Det är stora investeringsbehov, och vi måste göra mer, smartare och billigare. Med omfattande hårdgjorda ytor i våra städer behöver vi optimera systemen för att leda bort vatten vid skyfall. Medvetenheten börjar komma och kunskapen om hur man kan hantera extrema regnmängder ökar.
– Det har varit mycket givande två dagar där vi har lyssnat på forskare samt yrkesverksamma inom kommuner, myndigheter och företag, säger Konstantinos Karagiorgos, universitetslektor i risk- och miljöstudier och arrangör av konferensen. Evenemanget är en plattform för tvärvetenskapligt samarbete där vi delar innovativa metoder och presenterar forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige. Tillsammans arbetar vi för en mer resilient framtid.
Konferensen organiserades av fyra forskningsprojekt SPARC, DRASTIC, Delfi och FIER och inkluderar perspektiv från medlemmar av Centrum för naturkatastrofslära, ett nationellt kunskapscentrum för naturkatastrofer med verksamma forskare från Uppsala universitet, Försvarshögskolan och Karlstads universitet.
