Hur ser framtidens forskning ut? Och varför är även de små, vardagliga frågorna värda att undersöka? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever besökte Karlstads universitet under ForskarFredag den 25 september.
ForskarFredag är Sveriges största vetenskapsfestival och arrangeras samtidigt på ett stort antal orter runt om i landet. Årets upplaga var dessutom ett jubileum då ForskarFredag firade 20 år. På Karlstads universitet fick elever möta forskare från flera olika ämnesområden genom föreläsningar, experiment och samtal om framtidens samhällsutmaningar.
– Vi vill att eleverna ska få syn på forskning på ett annat sätt än genom läroböcker, sa Åsa Bongnell-Höjer, projektledare för ForskarFredag Karlstad. Att få möta en forskare, ställa sina egna frågor och kanske själva prova något kan väcka både nyfikenhet och nya idéer.
Vem kan man lita på i AI-eran?
En av dagens föreläsare var Leonardo Martucci, professor i datavetenskap, som talade om kopplingen mellan artificiell intelligens och cybersäkerhet.
Med utgångspunkt i vardagliga situationer ställde han frågor om tillit i en digital värld. Om ett meddelande verkar komma från en vän som ber om pengar, hur vet vi egentligen vem som finns på andra sidan skärmen? Och hur påverkas den frågan när AI blir allt bättre på att imitera både text och röster?
Leonardo Martucci beskrev också hur forskningsfrågorna har förändrats över tid. För 20 år sedan handlade mycket av cybersäkerhetsforskningen om huruvida det var möjligt att vara anonym på internet och samtidigt säker. I dag kretsar frågorna snarare kring hur AI kan användas utan att äventyra vår integritet.
– Allt har ett pris, man behöver göra avvägningar mellan säkerhet och personlig integritet, förklarade Leaonardo Martucci.
Samtidigt blickade han framåt mot 2046. Kommer vi att ha AI-agenter som hanterar våra datorer? Behöver vi fortfarande universitet? Och vilken roll kommer människor att ha i framtidens forskning?
När butiken blir ”fygital”
Amie Gustafsson, forskare i företagsekonomi, berättade om hur digitaliseringen förändrar mötet mellan kunder, teknik och medarbetare.
I sin forskning använder hon begreppet ”fygital”, en kombination av fysisk och digital. Det beskriver miljöer där den fysiska upplevelsen samspelar med digital teknik, exempelvis självbetjäningskassor, appar och obemannade butiker.
Ett av hennes viktigaste forskningsresultat handlar om samspelet mellan teknik och människor.
– Kunden kommer inte må bättre än personalen på arbetsplatsen, förklarade Amie Gustafsson.
Om personalen arbetar med krånglande teknik eller upplever stress påverkar det i förlängningen också kundupplevelsen. Samtidigt kan tekniken, när den fungerar väl, frigöra tid och skapa bättre förutsättningar för både kunder och medarbetare.
När eleverna blickade fram mot år 2046 trodde många att människor fortfarande kommer att vilja mötas i fysiska miljöer och att framtidens butiker behöver hitta en balans mellan människor och maskiner.
Flytande kväve och fysik i praktiken
Dagens kanske mest spektakulära inslag stod fysikerna Tommy Gustavsson och Jan Andersson för.
Genom en rad experiment visade de hur fysikens lagar fungerar i praktiken. Med hjälp av en värmekamera kunde eleverna se temperaturer visualiseras i realtid, samtidigt som forskarna förklarade att temperatur ytterst handlar om hur snabbt molekyler rör sig.
Störst uppmärksamhet väckte experimenten med flytande kväve. En ballong krympte när den sänktes ned i den kalla vätskan, för att sedan återfå sin ursprungliga storlek när den värmdes upp till rumstemperatur.
Eleverna fick också se hur extrem kyla påverkar elektricitet och magnetism. En metallring som kylts ned med flytande kväve sköts flera meter upp i luften när ström skickades genom en elektromagnetisk spole.
Fakta ForskarFredag
ForskarFredag syftar till att göra forskning tillgänglig, relevant och inspirerande för unga. Under dagen på Karlstads universitet fick elever möta forskare och ta del av korta, engagerande föreläsningar inom en rad ämnesområden.
ForskarFredag arrangerades på 26 platser runt om i Sverige och är landets mest spridda vetenskapsfestival. Festivalen är en del av det europeiska initiativet European Researchers' Night, där forskare och allmänhet möts under september månad i ett stort antal europeiska länder.
