Att byta bostadsregion innebär att livet organiseras om när det gäller bostad, arbete, fritid och andra aspekter som påverkar vardagen. Projektet "Det nya livet utanför storstaden - erfarenheter av vardagen för barnfamiljer som flyttat ut från storstaden" har varit igång i lite drygt ett år och fylls nu av familjer som vill låta sig intervjuas av forskarna.
Projektet vill ge svar på hur barnfamiljer som flyttat ut från storstaden till mindre städer och tätorter upplever att vardagslivet påverkats. Vilken betydelse har platsens egenskaper så som till exempel tillgången till service, bostad och arbetsmarknad, natur och kultur, och fritidsaktiviteter?
- Vi söker även svar på hur organiseringen av vardagslivet påverkat flyttbeslutet, till exempel hur man tar sig till och från skola och arbete, om det finns möjlighet för nya intressen, eller närhet till familj och vänner, berättar projektledaren Ulrika Åkerlund, forskare i kulturgeografi och verksam vid CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.
Projektet har varit i gång en tid och nu fylls studien med responenter, det vill säga barnfamiljer som vill låta sig intervjuas och berätta mer om sin vardag före och efter flytten från Stockholm, Göteborg eller Malmö.
- Förutom intervjuer kommer vi även att låta familjerna göra en karta över sin bostadsort utifrån sina egna upplevelser. Vi kommer också att besöka familjerna och låta dem visa oss sin vardagsmiljö under en promenadintervju. Vi vill undersöka på vilket sätt förutsättningarna att organisera vardagslivet har förändrats efter flytten, berättar Fredrik Hoppstadius, kulturgeograf som också forskar inom projektet vid CRS.
Projektet är ett fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras av Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, och pågår till och med 2022. I studien samarbetar forskarna vid CRS med forskare i kulturgeografi vid Umeå universitet.
