Det finns många exempel på hur lokala föreningar och organisationer på landsbygden bidrar till att hålla ihop och utveckla lokalsamhället. Det kan handla om allt från att idrottsföreningen driver byns affär till den föräldrakooperativa förskolan. Hur påverkas det lokala samhället när civilsamhället åtar sig en allt större del av servicen? Det är fokus för ett nytt forskningsprojekt med forskare från Karlstads universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Civilsamhällets möjlighet att erbjuda samhällsservice och bidra till hållbara lokala samhällen är en central fråga när det gäller den svenska landsbygdens framtid. Projektet leds av Pelle Åberg, docent i statsvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Syftet är att öka kunskapen om vilken roll civilsamhället spelar för att upprätthålla och utveckla nödvändig service i glesbygden och hur de bidrar till hållbara samhällen.
- Vi kommer bland annat att ta reda på vilka lokala förhållanden som erbjuder möjligheter eller begränsningar. Hur påverkas det lokala samhället när alltmer av samhällsservicen erbjuds av civilsamhället olika aktörer? Vår studie knyter an till de globala målen för hållbar utveckling, berättar Marie Nordfeldt, professor i socialt arbete och forskare vid Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS.
I studien kommer forskarna att analysera skriftligt material, intervjua personer och genomföra observationer på fyra platser i två regioner. Projektet pågår under 2020 till och med 2022 och genomförs som ett samarbete mellan forskare från tre olika forskargrupper: Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Avdelningen för landsbygdsutveckling vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet samt CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet.
