En hållbar skoglig bioekonomi innebär ett ökat tryck på biomassan – skogen. Här möts flera intressen och behov, från råvara för papperstillverkning och biomassa till fritid, svamp-och bärplockning och arkeologiska lämningar. Inom projektet Ingoskog handlar ett delområde om hur samhället kan hantera de intressekonflikter som kan uppstå.
Tillsammans undersöker forskare och praktiker om landskapsresursanalys kan vara ett sätt att hantera olika intressen kring samma naturresurs. Metoden har utvecklats av professor Morten Clemetsen vid Institutet för Landskapsarkitektur, NMBU - Norges Miljö- och biovetenskapliga universitet. Den handlar om att samla in kunskap och fakta, till exempel kartlägga vem som äger marken, samt stegvis samla intressenterna ute i det berörda området för att om möjligt landa i en gemensam syn på den lokala utvecklingen. I Ingoskog ska metoden prövas för att förstå skogens många värden och som ett sätt att kommunicera värdena mellan olika aktörer.
-Projektet ska inte leverera strategier för den lokala utvecklingen, men ett resultat kan vara att olika aktörer får mer kunskap inför sina egna praktiska arbeten för omställning i skogen och lokal utveckling efter projektets slut, förklarar professor Margareta Dahlström, projektledare för Ingoskog och koordinator för delområdet ”Grön omställning i skogen”.
Kompetenser från olika områden
I maj besökte en grupp forskare och praktiker inom Ingoskogs delområde ”Grön omställning i skogen” norra Värmland, bland annat ett skogsområde vid Branäs. Området är en registrerad nyckelbiotop, ett flitigt använt vintersportområde, produktiv skogsmark och har gott om lämningar från långt tillbaka i tiden. Syftet med exkursionens två dagar var att undersöka om och hur metoden Landskapsresursanalys kan användas och utvecklas i Ingoskog-projektet och om Norra Klarälvsdalen är lämplig för en sådan aktivitet.
-Ingen av oss har några färdiga svar på hur analysen ska gå till och vilken typ av aktiviteter vi ska göra i olika stora geografiska områden. Vi skapar det här tillsammans och bidrar med olika kunskapsområden och erfarenheter som vi har med oss, säger Margareta Dahlström.
Intressen som krockar
Under exkursionens två dagar besökte gruppen även Finnskogen utifrån perspektivet intressekonflikter, till exempel olika former av områdesskydd, skogsproduktion, vindkraftparker, sociala värden och turism. Gruppen fick även tillfälle att ta del av varandras kunskap om bland annat arkeologiska lämningar och hur frågan om vem som äger marken påverkar bland annat röjning av sly, gallring och återplantering.
Bengt Danielsson och Marcus Larsson från Skogsstyrelsen berättade även kort om den nyligen beslutade strategin för ett nationellt skogsprogram för Sverige. Visionen är att skogen ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. I Norge togs en nationell strategi för skogs- och tränäringen – skog 22, fram år 2015, på uppdrag av regeringen.
* Faktablad om handlingsplan för Sveriges nationella skogsprogram, regeringen.se
* SKOG 22 – Nasjonal strategi for skog – og trenæringen, regeringen.no
