En arbetsmetod för att synliggöra olika värden i skogen har tagits fram inom projektet Ingoskog. Metoden bygger på en vidareutveckling av det norska konceptet landskapsresursanalys och väcker intresse, nu senast på ett seminarium med Region Värmland. Vid seminariet presenterades fyra studier med koppling till en hållbar skoglig bioekonomi.
En hållbar skoglig bioekonomi är en hörnpelare i utvecklingen mot en grön omställning i de nordiska länderna. Men det är många intressen som trängs i skogen. Skogsbolagen för virke som blir massa och papper. Biomassa. Besöksnäring och turism. Jakt, svamp-och bärplockning. Hälsa och välbefinnande. Naturskydd och biotopområden. Metoden går ut på att kombinera geografiska informationssystem - kartor med markeringar som visar allt från skogens ålder och planerad avverkning till skyddade biotopområden - med intervjuer med boende i bygden. Deras olika upplevda värden i skogen identifieras och läggs in i kartorna. Syftet är att se i vilka områden som intressen riskerar att krocka.
- Genom att identifiera vilka värden, även de upplevda, och intressen som finns, skapar man även en plattform för dialog och förhoppningsvis ökad förståelse mellan olika parter. En del är skogsägare och vill se avkastning på sin skog - den är kanske en tryggad ålderdom. Andra har sin favoritglänta för återhämtning där. Ibland krockar skogens olika värden även hos en och samma person. Genom vår anpassade landskapsresursanalys kan olika värden göras synliga i en och samma kartbild, berättar Margareta Dahlström, forskare i kulturgeografi, föreståndare för CRS och projektledare för Ingoskog.
Drivkrafter och hinder för en skogsbaserad bioekonomi
Hanna Martin, tidigare postdoktor i kulturgeografi vid CRS och numera biträdande lektor vid Göteborgs universitet, berättade om resultaten från en studie om det regionala innovationssystemet. I en enkät till olika företag i regionen, ställde hon frågor om vilka drivkrafter och hinder för innovation som företagen såg.
- Hinder kan till exempel vara osäkerhet om långsiktiga krav inom branschen, brist på kunskap och idéer, bristande efterfrågan hos marknaden eller att innovationer inte behövs för att konkurrensen inte finns där. Ytterst handlar det om att antingen spara kostnader eller generera intäkter naturligtvis. Men det går också att skapa bättre förutsättningar och främja innovationskraften hos de företag som bedriver innovationsaktiviteter, menade Hanna Martin.
Vilken roll spelar då regionen, det geografiska sammanhanget för utvecklingen mot en grön cirkulär bioekonomi? Det är en fråga som Diana Morales, postdok och forskare inom CRS, har undersökt. Hon har jämfört regionerna i finska Lappland och spanska Katalonien.
- I båda regionerna finns klusterorganisationer och i båda regionerna arbetar man med konceptet "smart specialisering" i regionerna och man samarbetar med universitet på resan mot en cirkulär bioekonomi. Jag har även tittat på de informella nätverk som finns. Strategierna för en omställning till bioekonomi liknar varandra på papperet. Men sättet på vilket de genomförs är i högsta grad beroende av det regionala sammanhanget, geografiska och socio-ekonomiska faktorer hänger samman, berättade Diana Morales.
Vid seminariet presenterade även Ida Grundel, forskare i kulturgeografi, tidigare vid CRS och numera vid Linköpings universitet, sin studie om grön energi i en region i östra Nederländerna.
- Hållbar energi och bioenergi är en het fråga i Nederländerna, som har en låg andel förnyelsebara energikällor i jämförelse med Sverige. I framtagandet av ett nytt energiprogram för regionen involverades fler aktörer från olika samhällsgrupper än i tidigare samverkansprocesser. Enligt aktörerna själva har detta lett fram till en större delaktighet där fler känner ett gemensamt ansvar för att ställa om till mera hållbara energilösningar än tidigare, berättade Ida Grundel.
Seminariet Hållbar skoglig bioekonomi genomfördes som en del i Akademin för smart specialisering - ett samarbete mellan Karlstads universitet och Region Värmland samt projekten Vinnväxt och Ingoskog.
