... som börjat dra ned på uppdragen inför pensionen och som nyligen lämnade över stafettpinnen som föreståndare för CRS till Moa Tunström. CRS startades 1 april 2015 och du blev föreståndare. Vilka var utmaningarna?
- Uppdraget var att bygga upp ett forskningscentrum med externt finansierad forskning och publicering av vetenskapliga artiklar och forskare som samverkar med olika aktörer i det omgivande samhället. Forskningskommunikation var centralt från början, eftersom forskningen är efterfrågad och behöver kommuniceras även utanför den vetenskapliga världen.
- En stor utmaning var att öka antalet externfinansierade projekt, från att ha ett enda när vi startade. Vi började arbeta systematiskt med att stötta forskarna i ansökningsarbetet bland annat genom ansökningsverkstäder och samarbete med universitetets Grants and innovation office. Och antalet ansökningar ökade. Efter tre år var åtta projekt igång samtidigt. Den totala budgeten ökade från 1,9 miljoner när vi startade till drygt 10 miljoner 2019. Just nu är det lite mindre volymer, eftersom några av de största projekten tagit slut samtidigt som det är ett glapp i de finansieringsmöjligheter som kommer genom EU:s programperioder.
- En annan väldigt rolig och stimulerande utmaning som Eva Svensson ledde, var att utifrån ett underifrån-perspektiv arbeta fram ett första forskningsprogram. Ett signum för CRS är just underifrån och inkluderande, där juniora och seniora forskare och doktorander är verksamma, delar med sig av idéer, frågor och funderingar. Att stöta och blöta begrepp, forskningsfrågor, metoder och angreppssätt i en mångvetenskaplig miljö är otroligt givande och stimulerande.
Vad är du mest nöjd och glad över?
- Att det har blivit så mycket intressant och efterfrågad forskning som verkligen har bidragit till både den vetenskapliga världen och till det omgivande samhället. Ett exempel är att begrepp som "quadruple helix", det vill säga samverkan mellan företag, myndigheter, forskningsaktörer/universitet och civilsamhället, har kommit in i Vinnväxtinitiativet, Paper Province och Värmlands strategi för Smart Specialisering. Vi har även arbetat fram metoder för hur just civilsamhället kan bli delaktiga i sådan samverkan för att med sin kunskap bidra till att lösa samhällsutmaningar.
- Det har också varit fantastiskt kul med våra CRS-frukostar, skrivarverkstäder och skrivarinternat. Vid varje tillfälle uppstår nya kontakter, tips på litteratur, andra forskare eller andra aktörer. Det är också roligt att dessa aktiviteter har gjort det möjligt för doktorander i vår forskarskola att delta i en vidare miljö av juniora och seniora forskare, för att få ytterligare ett sätt att komma in i forskarvärlden utöver det som de får inom sina respektive ämnen.
- En tredje sak är forskningskommunikationen, där vi har utvecklat forskningskommunikation som vänder sig till den icke-vetenskapliga världen. Bland annat har vi skapat en publikationsserie - CRS policy briefs, arbetat med seminarier i olika varianter som forskningskommunikation och producerat filmer. Vi organiserade även en internationell konferens som i huvudsak vände sig till praktiker inom den skogliga bioekonomin.
Varför ändrade ni i namnet - från regionalt samhällsbyggande till hållbar samhällsförändring?
- Liksom det samhälle forskarna studerar, ändras även forskningsfältet. När vi tog fram ett nytt forskningsprogram för CRS blev namnbytet extra aktuellt. Det tidigare namnet - Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande - speglade inte längre verksamheten. Projekten handlar i allt högre utsträckning om en hållbar samhällsförändring. Det nya namnet visar bättre vad vi forskar om och samhällets utmaningar. Många av de här frågorna är förstås mycket relevanta för regional utveckling, även om forskarna inte har just det som utgångspunkt.
Varför är forskningen inom CRS viktig?
- Dagens samhällsutmaningar kräver ny kunskap både i forskarvärlden och i samhället i övrigt. Detta är allt mer uppenbart när det gäller riktade forskningsutlysningar i Sverige och i EU:s nya programperiod 2021-2027, där såväl Horisont Europa som Stukturfondsprogrammen betonar frågor där CRS har kompetens, erfarenhet, samarbeten och nätverk. CRS forskning är efterfrågad, och nyskapande. Beträffande kommunikationen av forskningen betonas såväl kommunikation inom den vetenskapliga världen som kraven på att forskningen ska kommuniceras till skilda samhällsaktörer så att den kan bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna.
Och så något personligt – vad kommer du att göra framöver?
- Jag kommer att fokusera mer på egen forskning, bland annat i Biokuma - ett EU Interreg-projekt om biokulturellt arv och alternativ matproduktion. Sedan är det fyra olika artiklar och ett bokkapitel från tidigare projekt som jag arbetar med tillsammans med kollegor. Under resten av 2021 kommer jag att ha lite arbetstid för att stötta nya ledningsgruppen för CRS i sitt arbete. Och så ser jag fram emot att fortsätta delta i CRS frukostar, skrivarverkstäder, seminarier och andra aktiviteter enbart som deltagare.
