Att byta bostadsregion innebär att livet organiseras om när det gäller bostad, arbete, fritid och andra aspekter som påverkar vardagen. Sedan 2019 pågår ett projekt inom Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, om hur barnfamiljer som väljer att flytta från storstad till en mindre ort uppfattar förutsättningarna för familjens dagliga liv före och efter flytten. I år avslutas projektet och forskarna Ulrika Åkerlund och Fredrik Hoppstadius börjar se mönster och resultat.
Forskarna har genomfört djupintervjuer med 47 utflyttade barnfamiljer. Intervjuerna har handlat om platser där familjerna har bott tidigare och flyttar de har gjort genom livet. Tyngdpunkten har sedan legat på det senaste flyttbeslutet, när familjen flyttade ut från storstaden och hur det nya livet efter flytten har blivit.
- Vad vi kan se är att var i livet man befinner sig har en stor påverkan. Majoriteten av storstadsborna är inte födda och uppvuxna i storstaden, utan har flyttat in som unga vuxna för att studera, jobba eller flytta ihop med en partner. När man senare väljer att flytta därifrån till en mindre ort, är det familjelivet och framför allt barnen som är den främsta anledningen. Det familjerna söker är en enklare vardag med mindre stress, fler gröna ytor och en ökad trygghet, berättar Ulrika Åkerlund, forskare i kulturgeografi.
Vetenskapliga artiklar på gång
Eftersom pandemin har inneburit restriktioner, har forskarna genomfört intervjuerna digitalt med i de flesta fall en av föräldrarna i familjen. I år genomför de en begränsad mängd fysiska besök med promenadintervjuer – den metod som planerades för i början av projektet. Pandemins effekter ger även avtryck i studien genom att just pendling och stress kring arbete är en viktig faktor.
- Ulrika och jag skriver på två vetenskapliga artiklar just nu. I den ena har vi fokus på hur man kan förstå flytten ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi tar fasta på begreppet social hållbarhet kopplat till tanken om livskvalitet. I den andra artikeln lyfter vi de avvägningar som gjorts i flytten. Vi tror inte att familjerna helt väljer att flytta från ”den dåliga storstaden” till ”den goda landsbygden”, utan man kompromissar. Det är till exempel ganska många som – ibland motvilligt – har bytt välbetalda karriärjobb i storstaden till mindre välbetalda eller mindre relevanta jobb. I intervjuerna ger personerna även uttryck för att man kan sakna den större stadens utbud av underhållning, shopping och sociala nätverk som man haft, berättar Fredrik Hoppstadius, som forskar i kulturgeografi.
Fakta
Projektet ”Det nya livet utanför storstaden finansieras av Formas”. Det startade 2019 och avslutas under 2022. Syftet är att bidra till en mer övergripande förståelse för på vilket sätt barnfamiljer som väljer att flytta från storstäderna uppfattar förutsättningarna att organisera familjens dagliga liv före och efter flytten samt hur detta är förenat med deras flyttbeslut och deras erfarenhet av att flytta till en annan typ av bostadsort. Denna kunskap kan bidra till ökad förståelse för vilka lokala resurser och vilken service som dessa flyttare värdesätter. I förlängningen bidrar kunskapen till insikter om vad som gör att dessa orter uppfattas som attraktiva.
