Forskningspodden - Karlstads universitet

I Forskningspodden möter du forskare från Karlstads universitet som nyligen lagt fram sin avhandling. Ett avsnitt släpps varannan onsdag. Följ med på en upptäcktsresa i vetenskapens värld!

Podcasten görs av Karlstads universitetsbibliotek.

Forskningspodden 2019

Avsnitt 64: Does criticism in digital spaces matter to journalism?

With the power of digitalization, criticisms toward journalism now often are aired in digital spaces, such as social networks and blogs. But does criticism in digital spaces matter to journalism, and how do journalists handle this? These are questions asked by David Cheruiyot in his doctoral thesis in Media and Communication Studies. Through in-depth interviews with journalists, media critics, and media accountability agents, David’s research gives us an understanding of how journalistic practice in Kenya and South Africa is affected by new forms for mainstream media criticism. Prior to the digital era, journalists could deal with criticism in controlled spaces, such as letters to editors. Today, they may need to grapple with open hashtag campaigns built up by many different stakeholders of journalism. As David explains in our interview, this has profound effects on journalists and journalistic practice.

If you want to read Davids doctoral thesis you can find it here: Criticising Journalism: Popular Media Criticism in the Digital Age

Lyssna på David Cheruiyot

Avsnitt 63: Modelling the life span of the sewage system mathematically?

When old sewage pipes break, they can undermine the soil. In the worst case, this can lead to the formation of sinkholes that devour buildings, vehicles and other things.In our podcast we talk to Arthur J. Vromans who does research that can potentially predict the degradation of sewage pipes and thus prevent the formation of sink holes. For this he has developed a mathematical model that can assess the life span of existing sewage pipes and estimate the degradation rate in the sewer system over a long time period. It offers a way to estimate error margins, predict degradation processes and hopefully avoid series of unfortunate events related to broken sewage pipes.

If you want to read Arthurs doctoral thesis you can find it here: Homogenization of pseudoparabolic reaction-diffusion-mechanics systems: Multiscale modeling, well-posedness and convergence rates

Lyssna på Arthur J. Vromans

Avsnitt 62: Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling.

Ellinor Skaremys doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Lyssna på Ellinor Skaremyr

Avsnitt 61: Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal.

Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

Lyssna på Ami Cooper

Avsnitt 60: Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri är det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vårdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svårt att åstadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att låta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick använda det. I vårt samtal berättar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i praktiken, och om vikten av att erkänna patienter och brukar som kunskapsbärare.

Läs Katarina Grims doktorsavhandling: Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool

Lyssna på Katarina Grim

Avsnitt 59: Förbättrad munhälsovård

Munhälsa är en viktig men ofta förbisedd aspekt i vården av sjuka och gamla människor. Kunskapen om munhälsa är också begränsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten på munhälsovården på en intensivvårdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkäter riktade till vårdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning på de utvecklingsmöjligheter som finns i vården. I vårt samtal berättar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna få för att sjuka och gamla ska få hjälp till en förbättrad munhälsa och välbefinnande.

Maria Anderssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Oral care quality in intensive care units and short-term care units: Nursing staff and older people's perspectives

Lyssna på Maria Andersson

Avsnitt 58: Academics' reactions to managerialism

What is managerialism in higher education? And how do academics react to it? These are the two principal questions posed by Jo Ese, in his doctoral thesis in Working Life Science Defending the university? Academics reactions to managerialism in Norwegian higher education.

While managerialism has been developed in the world of business, many government run universities also have adopted this belief system. In our interview, Jo Ese explains the emergence of the concept. Also, we learn more about the strategies academics use to cope with or – as is often the case – resist managerialism.

Jo Ese’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA here.

Listen to Jo Ese

Avsnitt 57: Läsförståelse hos flerspråkiga elever

Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. I vårt samtal berättar Anna om de utmaningar som flerspråkiga mellanstadieelever möter under läsningen av ämnestexter. Hon beskriver också hur lärare har fått kunskaper om lässtrategier som de sedan använt framgångsrikt i undervisningen. På detta sätt, och genom ett stort engagemang från såväl lärare som elever, har barnens läsförståelse utvecklats.

Anna Lindholms doktorsavhandling kan hämtas här: Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet.

Lyssna på Anna Lindholm

Avsnitt 56: Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerande samarbete inom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utveckla de undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever.

Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

Lyssna på Elisabet Mellroth

Avsnitt 55: Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt.

Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia.

Lyssna på Anna-Karin Olsson

Avsnitt 54: Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet.

Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA: Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

Lyssna på Anneli Wiker

Avsnitt 53: Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad..

Anna Hagelins doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

Lyssna på Anna Hagelin

Avsnitt 52: Utbildning för hållbar utveckling

För att unga människor ska kunna verka för hållbar utveckling har det gjorts stora globala satsningar på utbildning. Som ett led i detta arbete har många länder satsat på certifieringsprogram, som är tänkta att stödja skolornas implementering av utbildning för hållbar utveckling. Hittills finns dock få studier som undersöker effekterna av sådana certifieringsprogram, och det är denna kunskapslucka som Daniel Olsson fyller med sin forskning. Genom stora enkätundersökningar till skolelever i Sverige och Taiwan har Daniel kunnat mäta elevers medvetenhet om hållbar utveckling. I vårt samtal berättar Daniel om resultaten av studierna, och vilka implikationer han ser för den svenska skolan.

Daniel Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Lyssna på Daniel Olsson

Avsnitt 51: FIXING WIFI

Do you have high speed internet to your home but still experience buffering or lag when watching a movie or playing an online game? These problems may be related to your WiFi network. Good thing then that researchers are working on to fixing WiFi! In Toke Høiland Jørgensen’s research he not only produces more knowledge on WiFi performance barriers, he also develops mathematical and technical solutions to them. In our conversation Toke explains how the open source solutions developed by him and his colleagues can benefit all us speed-craving internet users.

Toke Høiland-Jørgensen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Bufferbloat and beyond: Removing performance barriers in real-world networks

Lyssna på Toke Høiland-Jørgensen

Avsnitt 50: Tillgängliga transporter

“Då vi strävar mot mer hållbart resande behöver hänsyn tas till hur användarna upplever sin tillgänglighet.” Det menar Katrin Lättman, doktor i psykologi, som i sin forskning utvecklat en metod för att mäta hur individer uppfattar olika färdmedels tillgänglighet. År 2017 talade vi med Katrin om hennes licentiatuppsats. Då var fokus på bussresenärer. I sin fortsatta forskning har Katrin vidgat perspektivet. I det här avsnittet förklarar hon att metoden – Perceived Accessibility Scale (PAC) – utvecklats till att förutom bussresor även omfatta kombinationer av färdmedel; bil, gång och kollektivtrafik. Med hjälp av PAC har flera städer redan förbättrat sin förståelse av individers upplevelser av transportsystemet.

Katrin Lättmans avhandling kan hämtas från DiVA: Perceived Accessibility: Living a satisfactory life with help of the transport system

Lyssna på Katrin Lättman

Avsnitt 49: Gamification in digital journalism

Whether you are aware of it or not, you have probably been subjected to gamification.

Gamification refers to the practice of businesses using game-elements in non-game contexts. Raul Ferrer Conill has investigated the role of gamification in digital journalism. Today, many digital newspapers use bonuses, badges or other rewards to make users consume more articles, and to make journalists more productive. In our conversation, Raul describes why newspapers use this approach, and how it affects the commercial and professional aspects of journalism.

Raul Ferrer Conill’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Gamifying the news : Exploring the introduction of game elements into digital journalism

Listen to Raul Ferrer Conill

Avsnitt 48: Human aspects of data privacy

Securing data privacy on the internet is a wicked problem. It is wicked in that technological, legal, and human aspects of privacy are entangled. In her licentiate thesis Ala Sarah Alaqra has focused on the human aspects of data privacy. By letting users test a privacy enhancing scheme – redactable signatures – designed by Ala and her colleagues, her research investigates user perceptions and opinions of data privacy in eHealth. In our conversation Ala let us know more of redactable signatures, and how it can help increase data privacy in eHealth and possibly in other sectors as well.

Ala Sarah Alaqra's licentiate thesis can be downloaded from DiVA: The Wicked Problem of Privacy : Design Challenge for Crypto-based Solutions

Listen to Ala Sarah Alaqra

Avsnitt 47: Färre fallskador

Kan stötdämpande golv minska risken för fallskador bland äldre på vårdboenden? Detta är den fråga som Johanna Gustavsson undersöker i sin doktorsavhandling i risk- och miljöstudier. Fallskador är vanligt förekommande och har hittills varit svåra att förebygga. Genom att jämföra vårdboenden med och utan stötdämpande golv har Johanna Gustavsson kunnat påvisa att risken för fallskador bland äldre minskar med över 50% om stötdämpande golv används. I vårt samtal berättar Johanna mer om detta resultat och om de slutsatser hon drar av de forskningsintervjuer som hon – utöver mätningar av fallrisker – gjort med såväl personal som äldre på vårdboenden.

Du kan även läsa Johannas doktorsavhandling i DiVA: Effekter av stötdämpande golv som fallskadepreventiv åtgärd för äldre på särskilt boende.