STUDIER OM BARNS LIVSVILLKOR OCH HÄLSA
Forskning i samverkan för främjande av ungas psykiska hälsa och lärande
Hand in Hand We Stand – Samverkan för att främja ungas psykiska hälsa i skolmiljö
Målet med forskningsprojektet Hand in Hand We Stand är att utveckla en konkret modell för långsiktigt hållbart hälsofrämjande arbete i syfte att stärka skolors kapacitet att främja elevers psykiska hälsa och lärande. Forskningen bygger på nära samverkan mellan forskare vid Karlstads universitet och elever, lärare, elevhälsopersonal och rektorer vid tre skolor. Projektet förväntas leda till ny kunskap om hur framgångsrikt hälsofrämjande arbete med fokus på ungas psykiska hälsa kan genomföras i skolmiljö.
Projektet är knutet till Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU) vid Karlstads universitet.
Projektperiod: 2023 – 2026.
Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse
Deltagande forskare: Evelina Landstedt och Victoria Lönnfjord.
Läs mer här https://www.kau.se/cbu/hand-hand-we-stand
VeSHKa - Verktyg för stärkande av skolans hälsofrämjande kapacitet
VeSHKa bygger vidare på forskningsprojektet Hand in Hand We Stand. Målet är att i samverkan med skolor utveckla, testa och implementera ett digitalt verktyg som stöd för hälsofrämjande arbetssätt i undervisning och kvalitetsarbete. Syftet är att stärka skolans kapacitet att främja elevers psykisk hälsa och lärande.
Projektperiod: 2026 – 2027.
Finansiär: ULF - Undervisning, lärande och forskning i samverkan
Deltagande forskare: Evelina Landstedt och Victoria Lönnfjord.
Mobila hälsoappar för att nå och stödja unga som har en förälder med psykisk ohälsa eller missbruk
Projektets generella forskningsidé är att bidra till jämlik och hälsofrämjande vård för dessa barn genom förebyggande mobilhälsa (mHealth) baserade digitala insatser. Det explorativa planeringsbidraget ger oss möjlighet att förbereda ett större projekt och planeringsbidraget har följande mål:
1) behovsinventering i samråd med målgruppen (ungdomar) och referensgrupp (yrkesverksamma/civilsamhället, forskare).
2) systematisk kartläggning och tvärvetenskaplig kvalitetsbedömning av internationellt tillgängliga mHealth- applikationer (appar).
3) för att utforska förutsättningarna för utveckling, utvärdering, implementering, hållbar åtkomst och vidareutveckling.
Projektperiod: 2025-2026
Finansiär: Forte
Deltagande forskare: Victoria Lönnfjord
Läs mer här:
Rätt stöd i rätt tid – deltagarorienterat utforskande av samordnad utredning och insatser för unga med autism och ADHD inom BUP och socialtjänst
Projektet är en förstudie som ska skapa underlag för framtida forskning om hur tvärprofessionell samverkan kan förbättra vård- och stödprocesser för barn och unga med autism och ADHD. Genom intervjuer med vårdnadshavare och professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten i Värmland utforskas erfarenheter av stödinsatser och processerna kring dessa.
Särskilt fokus ligger på hur delaktighet och inflytande för barn och deras vårdnadshavare möjliggörs eller begränsas i utredning, beslut och uppföljning av insatser. Studien bidrar med kunskap som kan utveckla mer samordnade och inkluderande arbetssätt för tidiga och adekvata stödinsatser.
Projektperiod: 2025-2026
Finansiär: Forte
Deltagande forskare: Hanna Bertilsdotter Rosqvist och Evelina Landstedt
Utveckling av kunskapsstöd för barns delaktighet vid matchning mellan barn och familjehem inom socialtjänstens praktik
Projektets huvudsyfte är att utveckla ett forskningsbaserat kunskapsstöd som kan främja barns delaktighet i den komplexa process där ett familjehem väljs ut för ett barn som ska placeras i samhällsvård. Utgångspunkten är att barn är experter på sina egna liv och har enligt såväl FN:s barnkonvention som svensk lagstiftning rätt till medinflytande i beslut som rör dem själva. Trots detta visar tidigare studier på stora brister i hur barns perspektiv beaktas i praktiken vid matchningsprocesser.
Studien bygger på och integrerar resultat från tidigare forskning, bland annat projektet Matchning i praktiken – om konsten att hitta rätt hem till rätt barn vid familjehemsplacering (Forte) samt projektet Barns och ungas upplevelser av matchningsprocessen vid familjehemsplacering (Stiftelsen Allmänna Barnhuset). Genom deltagaraktiva workshops med professionella inom socialtjänsten, samt referensgrupper med unga med erfarenhet av placering, avser forskargruppen att analysera hinder och möjligheter för ökad delaktighet och utveckla verktyg för professionella. Projektet förväntas bidra med kunskap för att stärka barns rättigheter och förbättra kvaliteten i placeringar inom familjehemsvården. Projektledare: Ann-Sofie Bergman, Stockholms universitet. Deltagare från flera svenska lärosäten.
Projektperiod: 2024-2026
Finansiär: Forte
Deltagande forskare: Anna-Lena Almqvist
Barn- och ungdomsresan - integrering av AI-baserade verktyg i stödprocesser
Barn- och ungdomsresan är ett Vinnovafinansierat samarbetsprojekt mellan Region Värmland, fyra kommuner, forskare vid Karlstads universitet och en stiftelse med fokus på teknikdriven samhällsinnovation. Projektet undersöker hur artificiell intelligens (AI) kan bidra till att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga och skapa bättre förutsättningar för personcentrerade och samordnade insatser.
Projektets mål är att utveckla ett AI-baserat verktyg som stöd för personcentrerade, effektiva och samordnade bedömningsprocesser och insatser för barn, unga och deras familjer. Initiativet är behovsdrivet och betonar att AI ska fungera som ett stöd – inte som en ersättning – för mänskliga beslut och vårdprocesser.
Frågor som projektet adresserar:
Vilka utmaningar kan AI bidra till att lösa?
Vilken typ av data kan användas på ett etiskt och säkert sätt?
Vilka möjligheter och begränsningar har AI i multiprofessionellt stöd till ungdomar och deras familjer?
Genom en serie workshops med personal, chefer, forskare och innovationsspecialister har projektet identifierat och prioriterat relevanta användningsområden. Arbetet har omfattat kartläggning av data och arbetsflöden, identifiering av typanvändare samt granskning av juridiska och datadelningsrelaterade frågor. Processen inkluderar även dialog med företag inför kommande prototyputveckling.
Projektperiod: 2024 – 2026
Finansiär: Vinnova
Deltagande forskare: Evelina Landstedt
Läs mer här AI-projekt som vill förbättra stödet till unga med psykisk ohälsa | Karlstads universitet
SOFIA-studien – Förstå barns utveckling innan problemen uppstår
Hur kan vi förstå barns utveckling, välmående och behov i tid – innan problem uppstår? Det är kärnfrågan i SOFIA-studien (Social och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning), en unik, långsiktig forskningsstudie som följer cirka 2 000 barn från förskoleåldern och långt in i vuxenlivet.
Studien bedrivs i samarbete mellan Karlstads universitet, Örebro universitet och Karlstads kommun och har hittills omfattat sju datainsamlingar under 2010- och 2020-talet. Syftet är att skapa en vetenskaplig grund för att förstå hur barns sociala och psykiska hälsa utvecklas över tid, samt betydelsen av tidiga insatser och samverkan mellan aktörer.
SOFIA-studien bygger på data från vårdnadshavare, pedagoger, skolledare och barnen själva, vilket ger en unik möjlighet att följa samspelet mellan barn, familj och skola – från barndom till ungdomsår. Den långsiktiga planen är att fortsätta följa deltagarna vid ytterligare 6–10 tillfällen, ända upp till pensionsåldern.
Forskningen vid Karlstads universitet fokuserar på hälsa, skolrelaterade faktorer och social utsatthet, medan Örebro universitet studerar riskfaktorer för kriminellt beteende. Målet är att kunskapen från SOFIA-studien ska bidra till att utveckla insatser och skapa bättre förutsättningar för barn och unga.
Det vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojektet LENS – Levd erfarenhet, neurodiversitet och skolgång - bygger på enkätdata från SOFIA-studien samt intervjuer med unga vuxna om deras erfarenheter av skoltiden.
LENS-projektet undersöker samband mellan stödinsatser i skolan och ungas kunskapsutveckling och hälsa över tid. Fokus ligger på elever som någon gång haft behov av extra stöd och uppmärksammar särskilt elever med koncentrations- eller kommunikationssvårigheter. Projektet belyser även genusmönster i dessa erfarenheter. Målet är att utveckla kunskap som bidrar till ökad likvärdighet och bättre förutsättningar för att ge alla elever det stöd de har rätt till. Projektet leds av Åsa Olsson, docent i specialpedagogik vid Karlstads universitet.
Deltagande forskare: Evelina Landstedt och Kristofer Nilsson.
Läs mer här SOFIA-studien och LENS Levd erfarenhet, neurodiversitet, skolgång, LENS | Karlstads universitet
Projektperiod: 2010 –
Finansiär: Vetenskapsrådet, FORTE med flera.
Deltagande forskare: Evelina Landstedt, Kristofer Nilsson, Birgitta Persdotter och Victoria Lönnfjord.
Utvärdering av ”Stopp! Min kropp!”
I samarbete med Rädda Barnen och World Childhood Foundation
Syftet med studien var att undersöka om Rädda Barnens skolbaserade program Stopp! Min kropp! har betydelse för lågstadieelevers kunskap om kroppslig integritet, samtycke och sexuella övergrepp. Skolprogrammet Stopp! Min kropp! används i lågstadiet för att stärka barns kunskap om kroppslig integritet, samtycke och skydd mot sexuella övergrepp. Programmet innehåller fysiskt material, filmer och ett digitalt spel och genomförs av lärare inom den ordinarie undervisningen. Målet är att ge barnen trygghet att berätta om svåra upplevelser och att förebygga kränkningar.
Utvärderingsstudien jämförde kunskapsnivåer mellan fyra grupper: tre grupper som arbetade med Stopp! Min kropp! på olika sätt och en kontrollgrupp som inte arbetade med programmet.
Utmärkande för studien var det innovativa utvärderingsinstrumentet – ett digitalt, interaktivt och scenariobaserat verktyg som utvecklades inom ramen för projektet med barns aktiva medverkan. Detta gjorde det möjligt att mäta kunskap på ett sätt som var både relevant och engagerande för barnen. Totalt deltog 745 elever i årskurs 2 och 3, varav 518 tog del av Stopp! Min kropp! genom skolmaterial, digitalt spel eller en kombination av båda. Kontrollgruppen bestod av 227 elever. Lite mer än hälften av dessa elever deltog i själva utvärderingen genom att besvara frågor före och efter arbetet i klassen, vilket gav ett analysunderlag på 385 elever.
Resultaten visar:
- Stopp! Min kropp! innebär ökad kunskap om känslor, kroppen, samtycke, hemligheter, övergrepp och säkerhet online
- Kunskapsökningen var störst bland barn med lägst kunskap från början, vilket gör programmet särskilt viktigt för de mest sårbara
- Ingen tydlig skillnad kunde identifieras mellan arbetssätten, men skolmaterialet verkar bidra något mer än spelet, och en kombination kan ha positiv effekt
- Programmet stärker barns kunskap även om komplexa och allvarliga aspekter av utsatthet, både offline och online
Projektperiod: 2022–2025
Deltagande forskare: Evelina Landstedt och Victoria Lönnfjord
Läs mer här