Per-Olof Nilsson, hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper

– Jag kommer särskilt ihåg hans skioptikonapparat. Han klistrade pappersbilder på glasplattor och projicerade bilder på ett lakan i ladugården.

Uppväxten på en gård gav honom utrymme att leka och göra olika experiment. Bland annat gjorde han ett eget teleskop på ett egentillverkat så kallat altazimutinstrument som han kunde bestämma himlakropparnas rörelser med. Dessvärre fanns det ingen lärare som kunde hjälpa honom med den högre matematik, sfärisk geometri, som han behövde för tolkning av sina observationer. För att få fördjupa sitt intresse för fysik läste Per-Olof Nilsson vidare på gymnasiet i Skara. Studierna finansierades av utökad besättning höns på gården och försäljning av ägg och annat egenproducerat.

- Efter civilingenjörsexamen disputerade jag för teknologie doktorsgraden. Tanken var att jag skulle bli astronom men valde till slut teknisk fysik på Chalmers. Där blev jag omåttligt fascinerad av materialfysik: varför hade material sina specifika egenskaper? Varför var guld gult och koppar brunt?

Per-Olof Nilsson initierade byggandet av en synkrotronljusanläggning vid Lunds universitet. En sådan maskin producerar ljus över stora våglängdsområden, vilket gör det möjligt att ingående studera materials elektroniska och strukturella egenskaper.

- Med forskningsresultat från Chalmers och Lund, och många andra ställen i världen, blev jag snart världsledande inom min speciella del av materialfysiken och fick en personlig professur på Naturvetenskapliga forskningsrådet 1979, som sen flyttades till Chalmers 1986.

Vid pensionsålder bytte Per-Olof Nilsson institution från Fysik till Tillämpad informationsteknologi. Han har en unik förmåga att kombinera en vetenskaplig skärpa med en djup insikt om vad som didaktiskt krävs för ett djupt och varaktigt lärande. Bland annat har han byggt upp ett världsunikt laboratorium vid Chalmers med 300 ”fysikaliska leksaker”. På det sättet har Per-Olof Nilsson ägnat en stor del av sin tid med att sprida entusiasm och nyfikenhetens glöd kring naturvetenskapernas fenomen och teknikens maskiner. Så även på Karlstads universitet där han är en inspirationskälla för arbetet med Barnens universitet och framgångsrika Teknikerjakten.

- Jag är givetvis oerhört glad över min levnadsbana. Min stimulerande barndom och mitt yrke som professor har varit mycket berikande och gett mig många aha-upplevelser om hur världen kring oss fungerar.