Aktuella disputationer

Läsa bredvid raderna är en avhandling om hur högstadieelever gör när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt. Digitala texter är komplexa då de erbjuder olika läsvägar och består av olika uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Det är inte heller alltid självklart vem som ligger bakom texten, hur pålitlig den är eller vilket syftet är. 

I studien har högstadieelever filmats när de läser och samtalar om olika nättexter som innehåller argumentation och blivit intervjuade efteråt. Utifrån socialsemiotisk multimodal teori tillsammans med ett critical literacy-perspektiv visar resultaten av analyserna att elever uttrycker en hög grad av agens och medvetenhet i sin läsning, men ändå tenderar att ha stark tilltro till texter och avsändare som framstår som auktoriteter. Vidare har elever ofta svårt att kritiskt analysera multimodala texters argumentation och uttrycker sig istället om texter som en helhet.

Avhandlingen bidrar med kunskap om hur elevers läsning och meningsskapande process ser ut och presenterar didaktiska implikationer som pekar på svensklärarens viktiga roll i arbetet med digitala multimodala argumenterande texter i klassrummet.

• Link to full record
• Link to dissertation as file

Den här sammanläggningsavhandlingen undersöker och jämför nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet. Den syftar till att bidra med kunskap om hur högstadielärare i de nordiska länderna använder skönlitteratur i sin ordinarie undervisning och hur de främjar elevernas utveckling av litterär kompetens.  Två övergripande teoretiska perspektiv, didaktik och litterär kompetens ramar in avhandlingen som bygger på två olika slags data och innefattar både kvantitativa och kvalitativa analyser. Avhandlingen består av fyra forskningsartiklar. Artikel 1–3 bygger på videoobservationer från 71 klassrum med skönlitteratur-undervisning. Dessa klassrum ingår i Linking Instruction and Student Achievement, en storskalig nordisk videostudie. Artikel 4 bygger på en webbenkät som besvarades av 701 lärare. Avhandlingen visar att skönlitteratur spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning. Ett huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder, särskilt svenska, isländska och finska lärare, framhöll utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitterära texter i undervisningen. Ett annat huvudresultat var att litterära läsningar sällan uppmuntrades, vilket innebar att eleverna sällan fick möjlighet att utveckla sin litterära kompetens. Även i de fall då eleverna förväntades lära sig att identifiera genredrag och litterära verkningsmedel  användes inte denna kunskap för att främja estetisk läsning av skönlitterära texter. Ett tredje huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder värdesatte läsning av skönlitteratur som ett sätt att ge eleverna positiva läsupplevelser. De gjorde ofta elevanpassade val av texter och lät oftast eleverna läsa berättande texter så som noveller och ungdomsromaner. Sammanfattningsvis pekar avhandlingen på att läsning av skönlitteratur för litteraturens egen skull, inte bara för att utveckla generell läsförståelse, behöver få större utrymme i nordiska klassrum. 

• Link to full record
• Link to dissertation as file

Körsång har långa anor i Sverige. Idag utövas körverksamhet regelbundet i både sakrala och sekulära former av cirka sex procent (600 000 individer) av Sveriges befolkning. Körverksamheterna täcker idag hela Sveriges geografiska yta och kan således inte ses som marginell vare sig i relation till befolkning eller yta. Paradoxalt nog, trots dess omfattning och utbredning, har körverksamhet enbart knapphändigt studerats i Sverige. Syftet är att belysa och skapa förståelse för relationen mellan körverksamhet och geografi. Plats, urbant – ruralt samt sakralt – sekulärt utgör centrala delar i avhandlingen. Empirin utgörs av enkätdata och officiell statistik. Avhandlingen ger ett kunskapsbidrag till kulturgeografisk forskning om körverksamhet i Sverige. Avhandlingen har kommit fram till att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. Avhandlingen presenterar en kartläggning av körverksamheten i Sverige. Avhandlingen problematiserar gängse binära uppfattningar: ruralt – sakralt och urbant – sekulärt. Resultatet pekar på att denna binära uppfattning bör nyanseras relaterat till körverksamhet. Fram träder att körverksamhet i Sverige bör belysas ur ett postsekulärt perspektiv.

• Link to full record
• Link to dissertation as file