Aktuella disputationer

Oral health is an important but often overlooked aspect of health among persons with mental illness. Although many strive to maintain good oral health, everyday challenges, stigma, financial constraints, and difficulties accessing dental care can make this difficult. At the same time, professionals describe limited opportunities to address oral health within psychiatric care due to fragmented systems and organizational barriers. 

Based on interviews with persons with mental illness and professionals in psychiatric, forensic, and municipal care, this thesis explores how oral health is understood, managed, and supported in everyday life. The findings show that oral health management is shaped by the interaction of personal resources, social relationships, and structural conditions. By illuminating the interplay between personal, relational, and structural factors, the thesis contributes knowledge that may support more integrated and equitable approaches to oral and mental health.

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om svenska världsidrottares erfarenheter av utbildningsvägar genom gymnasiet. I syftet ingår att belysa stödjande insatser bland specialidrottslärare vid riksidrottsgymnasier. Avhandlingens resultat visar att det inte är avgörande vilken gymnasieutbildningsväg man väljer för att nå världsklass och att det är mer vanligt att man studerade på vanligt gymnasium för svenska världsidrottare. Idrottselever som är i behov av professionellt idrottsstöd gynnas av riksidrottsgymnasiernas verksamhet men behöver vara medvetna om att skolarbete tenderar att nedprioriteras. Vill man särskilja idrott och skola är det en fördel att studera vid ett vanligt gymnasium. Skolmiljön erbjuder en större bredd i den sociala tillvaron, där studier utgör det huvudsakliga fokuset, samtidigt som elever som sköter sitt skolarbete kan få stöd för sin idrottssatsning. Resultaten visar att specialidrottlärarna på riksidrottsgymnasier agerar som en omhändertagande coach med ett studiefokuserat förhållningssätt. De samverkar med viktiga resurspersoner för idrottseleven inom skola, idrotten och privatlivet. Detta understryker specialidrottslärarnas mångsidiga och gränsöverskridande roll, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna hantera dubbla karriärer. 

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Dagliga resor med bil blir ofta vanemässiga och en del av vardagens rutiner. Samtidigt skulle en minskad bilanvändning på samhällsnivå medföra många vinster, såväl för folkhälsan som för den lokala och globala miljön. Det vanemässiga inslaget i människors bilanvändning har ansetts utgöra ett betydande psykologiskt hinder för förändring, vilket delvis kan förklara varför många åtgärder som syftat till att minska bilanvändningen haft begränsad effekt. Starka vanor innebär en hög grad av automatik i beslutsfattandet. Vanemässiga beteenden aktiveras av välbekanta "signaler" i omgivningen och inte som en följd av medvetna överväganden. Stora livshändelser, såsom att flytta eller byta arbete, har därför föreslagits öppna ett ”möjligheternas fönster” då inflytandet från vanor tillfälligt försvagas. Eftersom större livshändelser innebär förändringar i den stabila tillvaro som annars präglar människors vardag, kan associationen mellan omgivningens "signaler" och specifika beteenden rubbas, vilket gör det lättare för den som är motiverad att agera annorlunda från sina tidigare invanda mönster. Trots att denna idé är teoretiskt lovande, är det empiriska stödet för att interventioner som sammanfaller med livshändelser blir mer effektiva ännu tvetydigt.

Denna avhandling behandlar den övergripande forskningsfrågan om livshändelser utgör ett ”möjligheternas fönster” för minskad bilanvändning. Sammantaget tyder resultaten från tre studier på att en livshändelse i sig inte indikerar att människor är mer psykologiskt benägna att minska sin bilanvändning. Huruvida fördelaktiga psykologiska förutsättningar uppstår tycks i stället bero på de specifika individuella och kontextuella omständigheter som sammanfaller med livshändelsen. Med utgångspunkt i resultaten utvecklar avhandlingen en alternativ teoretisk förklaring till minskad bilanvändning. Den ger också förslag på hur åtgärder för att främja hållbart resande kan förbättras.

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Can a short writing exercise bring you closer to the person you will be decades from now? And if it does, will you save more, live healthier, or consume more sustainably? Most people know what the future demands of them, yet still favor the present. One reason may be that the distant future self feels like a stranger. This thesis examines whether that connection, known as future self-continuity, can be strengthened. In four preregistered experiments, describing one day in the distant future reliably strengthened the connection but did not change monetary choices. There were, however, tentative signs that participants reported living more in line with their values a week later. Linking surveys to real debit-card transactions from Swedish adults revealed that people who pictured their future selves more vividly held greener, more long-term attitudes, yet their spending was not greener, and no link to saving was detected. Together, the findings show a malleable connection to the future self, consistently linked to attitudes but weakly, if at all, to economic behavior. A strong connection to the future self may be a foundation for behavior change in some, but not all, domains of life.

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.