Viktig pusselbit inom cancerforskning
2008-05-06På fredag den 9 maj disputerar Cecilia Roos som första doktorand inom Biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet. Hon har studerat ett ämne som bildas i förhöjd nivå hos patienter med blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi.
Det är hektiska dagar på avdelningen för Biomedicinsk vetenskap och särskilt för Cecilia Roos som snart ska lägga fram sin avhandling "Studies of leukotriene C4 synthase expression and regulation in chronic myeloid leukaemia". Hon är den första doktoranden inom Biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet. Cecilia Roos började forska inom ämnet biokemi, men skrevs över till biomedicinsk vetenskap då ämnet blev fastställt som forskarutbildningsämne hösten 2007. Därmed ges biomedicinsk analytiker, farmaceuter och andra grupper med en biomedicinsk grundutbildning möjlighet till forskarutbildning vid Karlstads universitet.
Nya angreppspunkter för cancerbehandling
Cecilia Roos har forskat på ett enzym, leukotriene C4 syntas, som felaktigt bildas hos patienter som lider av sjukdomen kronisk myeloisk leukemi, KML, en typ av blodcancer. Genom att lära känna och studera vad som har gått snett på molekylär nivå, kan man hitta angreppspunkter för att behandla sjukdomen och utveckla nya läkemedel.
Hon har visat på en sådan förändring och studerat hur förändringen regleras och påverkas vid KML och vid läkemedelsbehandling, både i celler och patienter. Hennes avhandling visar att patienter som lider av denna form av blodcancer har sex till tio gånger större benägenhet att bilda leukotriener, ett ämne som kan påverka cellernas delning.
Varje år insjuknar cirka 100 svenskar i cancersjukdomen KML. Utan behandling är sjukdomen dödlig. Det finns läkemedel på marknaden som många patienter blir symptomfria av, men det finns ett stort problem med resistensutveckling och då får patienten tillbaka sjukdomen. Därför behövs vidare studier för att utveckla alternativa eller kompletterande läkemedelsbehandlingar.
Många timmar i labbet
Det blir många timmar i labbet och framför datorn för en forskare. Långa perioder händer ingenting, men så plötsligt ser man ett resultat. Drivkrafter som envishet och uthållighet är ett måste för att komma framåt.
- Jag har alltid tyckt att det varit kul att hitta lösningar på problem och jag gillar verkligen att labba, säger Cecilia Roos. När man plötsligt når ett nytt resultat eller får en ny insikt om något får man en riktig kick och då blir det belöning för allt slit.
- Att forska handlar mycket om att ta del av vad andra har gjort. Kontakten med seniora forskare, att delta på vetenskapskongresser och läsa forskningsartiklar spelar stor roll för faktainhämtningen. Min handledare har såklart betytt mycket för mig.
Dörröppnare i det vetenskapliga samhället
Doktor Susanne Tornhamre, universitetslektor inom biomedicin, inriktning farmaci/farmakologi, har varit Cecilias Roos handledare.
- Hon är min första doktorand och hennes arbete har bidragit till ny kunskap och betytt mycket för utvecklingen av både ämnet, labbverksamheten, och i arbetet med våra studenter. Hon har varit en viktig kugge när det gäller uppbyggnaden av vår farmaceutiska utbildning på universitetet och vi är verkligen stolta över att hon nu nått sitt mål.
Eewa Nånberg, professor i biomedicin ser Cecilias Roos avhandling som en viktig del i kommunikationen inom det vetenskapliga samhället.
- Hennes avhandling, där delarbetena publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter, bidrar till att etablera kontakter och till finansiering av vår forskningsverksamhet. Doktorsavhandlingar utgör ett kvalitetsmått på högre utbildning och forskning inom ett område och det är roligt att vi nu har ett eget ämne att identifieras med. Ett par avhandlingar har tidigare lagts fram inom ämnesgruppen med gott resultat, men då har doktoranderna formellt varit registrerade i andra ämnen. Nu kan ämnet biomedicinsk vetenskap förhoppningsvis bidra till att stärka kunskapen. Det är viktigt inte minst i samband med externa kontakter såsom till exempel med Landstinget i Värmland, vilka finansiellt stöder uppbyggnaden av vår forskning.
- Jag hoppas att mina studier i framtiden ska bidra till en lösning av hur man kan bota cancersjukdomen KML. Men det behövs mer forskning för att kunna fastställa vad förekomsten av leukotriener har för betydelse för sjukdomen och bildandet av fler celler, säger Cecilia Roos.
Cecilia Roos disputerar fredag den 9 maj kl. 13.15 i Nyquistsalen, Karlstads universitet.
Opponent: Professor Anita Sjölander, Lunds universitet
Faktaruta om Cecilia Roos
Född: för 31 år sedan i Stockholm
Familj: pojkvän i Lund
Utbildning: Kemi och biologi vid Karlstads universitet
Licentiatexamen: Medicinsk biokemi, Karolinska Institutet Stockholm
Gillar: forskning, fotboll, segling
Ser fram emot: livet efter disputationen