För att uppnå bättre effekter inom hälso- och sjukvården bör nya tekniska innovationer införas tillsammans med strukturella förändringar menar Peter Samuelsson, nybliven filosofie doktor i företagsekonomi.
Med innovation tänker man oftast på en ny produkt som ska lanseras på en marknad där marknadskrafter påverkar om produkten blir lyckad eller inte. Inom tjänsteforskning antar man istället ett annat perspektiv och fokuserar på hur innovation leder till att konsumenter skapar värde på nya sätt. Det utvidgar konceptet innovation till att också innefatta olika tjänstesektorer.
Peter Samuelsson har i sin avhandling ”Framing service innovation in healthcare” tittat närmare på hälso- och sjukvården.
- I min avhandling så visar jag att innovation kan vara av olika form och typ. Inom hälso- och sjukvården kan det exempelvis vara organisatoriska och strukturella förändringar som får ett positivt utfall för både patienter och brukare men också för organisationerna själva. Genom att lansera nya produkter och tjänster, så som digitala vårdcentraler, kan sjukvården leverera ett högre kundvärde. Men sjukvårdsorganisationerna kan också genom olika typer av innovationer minska personalens administrativa börda och öka resurseffektiviteten.
Vad har du specifikt studerat?
- Främst har jag använt statistiskt material och data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som jag har slagit ihop och undersökt. Jag har tittat på innovation inom sjukvården på en aggregerad nivå, vilken sorts innovationer som kommer ut ur våra sjukhus och vårdcentraler och vilka effekter de ger. Jag har också tittat på det jag kallar för sociala entreprenörer inom sjukvården - anställda och patienter som genom innovationshubbar kommit på nya idéer av och engagerat sig i innovationsverksamheten. De sociala entreprenörerna står för ett brett spektra av innovationer – allt ifrån nya rehabprogram till att designa nya produkter.
Varför är tjänsteinnovation viktig för hälso- och sjukvården?
- Dels för att kunna ställa om och möta nya former av behov och problem. Men också för att effektivisera den och kunna leverera mer värdeskapande tjänster för patienterna. Pandemin som pågår är naturligtvis en utmaning, men det finns också andra jättestora utmaningar för hälso- och sjukvården. Vi har en allt mer växande massa av unga som lider av psykiska bekymmer, där behovet av vård tidvis överstiger vad sjukvården kan leverera. Vi har också en stor åldrande grupp som lever med multipla sjukdomar som inte riktigt passar in i sjukvårdens nuvarande struktur med olika professioner som sköter olika saker.
I förlängningen leder ofta det här till att exempelvis äldre patienter får försöka navigera inom sjukvården på egen hand. Det blir oftast väldigt komplext och svårt för dem. Inom tjänsteinnovation och tjänsteforskning försöker man ha ett kundperspektiv, eller i den här kontexten ett patientperspektiv, genom att ställa om och skapa nya former av tjänster och processer som faktiskt passar patienterna och blir så värdeskapande som möjligt för dem.
Vad har du kommit fram till i din forskning?
- Genom att studera materialet från SCB har jag sett att om man implementerar tekniska innovationer (allt från nya röntgenmaskiner till digitala vårdcentraler) så räcker det inte. Effektiviseringen som många inom sjukvården eftersträvar uteblir –man jobbar alltså inte vare sig snabbare eller mer effektivt.
Vad beror det på?
- Sjukvården är väldigt bunden och rigid i sitt system och att ta bort något innebär ofta en stor risk. Så anledningen till att effektiviteten uteblir är att de här olika nya innovationerna läggs på varandra. Som ett exempel kan man se hur de digitala vårdcentralerna inte ersatt några fysiska vårdcentraler utan mer blivit en ny tjänst, som många patienter visserligen har behov av och uppskattar men som initialt inte har lett till några kostnadsbesparingar. Samtidigt så behövs de här större förändringarna för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar. Det är en paradox inom sjukvården.
Så vad kan en lösning vara?
- Om man kombinerar tekniska innovationer med mer icketekniska – att man ändrar strukturer samtidigt som man inför nya tekniska innovationer – så ser man oftast större effekter på förbättringar både för patienter och sjukvårdens organisationer. Man får de här effekterna inom sjukvården som man är ute efter. Exempelvis kostnadsbesparingar.
Vilken fortsatt forskning tycker du skulle vara intressant inom det här området?
- Sjukvården inrymmer många olika verksamheter som arbetar med innovation och förändring. De fyller olika funktioner och har i visa fall inte någon överordnad samordning. Vissa regioner har därför startat initiativ till centrala nätverksorganisationer för innovation och det tycker jag är spännande och skulle gärna vilja studera närmare.
På vilket sätt bidrar din forskning till Handelshögskolan vid Karlstads universitet?
- Mitt fokus på sjukvården och försöka ta med det vi kan och vet från tjänsteforskningen vid CTF är ett bra bidrag till Handelshögskolan i Karlstad.
Vad kommer du att fortsätta med nu?
- Förhoppningsvis kan jag fortsätta vid Handelshögskolan och CTF och fortsätta med forskning inom tjänsteinnovation och sjukvård. Jag har också doppat tårna i olika affärsmodeller kopplat till personlig integritet i den allt mer växande digitala miljö som vi alla rör oss i. Jag hoppas också att kunna fortsätta undervisa inom advanced service management och marknadsföring med fokus på konsumentbeteende och marknadsstrategi.
