Det ska satsas mycket mera på forskning i höstens forskningsproposition. I varje fall om det blir som folkpartiledaren Jan Björklund önskade i sitt sommartal i Marstrand häromdagen. Frågan är vad det kan innebära för de nya och mindre universiteten .
Mera pengar till vetenskapen ska enligt förhoppningarna både kunna säkra svensk tillväxt och rädda klimatet. Och Sverige behöver satsa mera pengar på forskning, det tycker inte bara folkpartiet utan även den svenska forskningsvärlden och OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Mera pengar är en förutsättning för ökad och framgångsrik forskning, men leder inte per automatik till önskat resultat. I 1998 års forskningsproposition står "Användbara forskningsresultat går inte att beställa, hur mycket man än önskar att de dyrbara forskningsinsatserna ska ge utbyte".
Många frågor står alltså ännu obesvarade. Hur stor den utlovade ökningen på forskning blir efter höstens budgetförhandlingar. Hur forskningsfinansieringen ska organiseras. Vi kan vänta oss en intressant höst med stora förhoppningar hos forskningsvärlden. En åsikt är att hållbar vetenskapspolitik kräver vitala och levande universitet och att leda forskningsmedlen via de nationella forskningsråden utarmar universitetens ställning. Rådens funktion å andra sidan är att göra de övergripande prioriteringarna för att vår forskning ska stå sig i en internationell konkurrens. Vilka förhoppningar ställer då Karlstads universitet till den kommande forskningspropositionen?
- Karlstads universitet önskar en kraftig höjning av forskningsanslagen och en korrigering så att dessa motsvarar den utbyggnad som gäller för de äldre universiteten. Därtill behövs medel som ger universitetet möjlighet att motfinansiera forskningsmedel säger Gerd Lindgren, prorektor för forskning. Det blir allt vanligare att bidragsgivare kräver motfinansiering från universiteten, det gäller såväl EU-medel som medel från forskningsråd och andra bidragsgivare. Slutligen hoppas vi att staten satsar på all forskning, det vill säga höjer anslagen för samtliga vetenskapsområden, då vi menar att de stora framtidsfrågorna kommer att kräva breda vetenskapliga lösningar för att bli hållbara. Karlstads universitet menar också att de konkurrensutsatta forskningsrådsmedlen måste utökas för att fler och särskilt unga forskare skall ha en chans att få sina ansökningar beviljade.
- Det är alldeles utmärkt att regeringen vill satsa mer pengar på forskning och jag hoppas att en betydande del kommer direkt till universiteten, säger Gunnel Kardemark, vicerektor för fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT. Min förhoppning är också att det blir en reell förstärkning och en långsiktighet i satsningen. Då kan vi fortsätta bygga starka forskningsmiljöer som attraherar forskare och doktorander. Karlstads universitet är ett modernt universitet som genom samverkan och kunskapsutbyte med omvärlden bidrar till utveckling och tillväxt. Det är därför nödvändigt att även faktorer som samhällsrelevans och samverkan vägs in i höstens budgetproposition och i den kommande forskningspropositionen.
