I september 2003 genomfördes folkomröstningen om införandet av euron i Sverige. Värmlänningarna var mer kritiska än genomsnittet. Thomas Denk har i en forskningsrapport studerat de regionala skillnaderna i väljarnas ställningstagande. Han har även analyserat hur mordet på dåvarande utrikesministern Anna Lindh påverkade valdeltagande, ställningstagande och inställning till folkomröstningen.
EMU-folkomröstningen genomfördes 14 september 2003 och resultatet blev ett tydligt nej. Det fanns emellertid regionala skillnader i väljarnas ställningstagande. Ett av de kritiska länen var Värmland. Rapporten Värmland och euron analyserar de värmländska väljarnas ställningstagande ur en rad perspektiv.
Regionala skillnader i väljarnas röstbeteende har tidigare konstaterats i svenska väljarstudier, både i folkomröstningar och riksdagsval. I folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU och om införandet av av euron i Sverige följer de regionala skillnaderna dessutom ett centrum-periferimönster. Stödet är starkast i regioner som kan betraktas som centrum, medan väljare i perifera regioner tenderade att i större utsträckning motsätta sig svenskt medlemskap i EU och införandet av euron.
Väljarnas ställningstagande i EU- respektive EMU-folkomröstningen har nationellt följt ett tydligt vänster-högermönster. Väljare som står till vänster har i större utsträckning röstat på nej-alternativet. Detta generella mönster återfanns inte hos de värmländska väljarna.
Ett viktigt resultat i undersökningen var att väljarnas ställningstagande har ett mycket stark samband med deras identitet med EU och förtroende för EU. Drygt 46 procent uppgav att de kände samhörighet med Europa medan endast 34 procent kände samhörighet med EU. Variationen i identiteten med EU och Europa är tillräckligt stor för att kunna förklara skillnader i ställningstagande.
Inför EMU-omröstningen aktualiserades frågan om hur dramatiska händelser påverkar väljarna. Röster höjdes som ifrågasatte det lämpliga i att genomföra folkomröstningen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, och man undrade hur väljarna skulle påverkas av händelsen. Enligt den genomförda undersökningen påverkades inte väljarna i förhållande till folkomröstningen av mordet. Däremot uppgav en inte obetydlig andel av de värmländska väljarna att de hade deltagit i någon form av handling efter mordet för att hedra minnet av Anna Lindh. Väljarna berördes alltså av händelsen, men inte på ett politiskt plan utan på ett personligt.
Rapporten av Thomas Denk, Värmland och euron, en studie om de värmländska väljarnas ställningstagande i och inställning till EMU-folkomröstningen, utgiven av Karlstad University Studies, 2004:65.
