Hur människor uppfattar och förstår samma fenomen på olika sätt är kärnan i fenomenografi, en forskningsansats med växande betydelse inom hälsovetenskap. När professor emerita Gerlese Åkerlind från Australian National University besökte Karlstads universitet fick doktorander, forskare och lärare möjlighet att fördjupa sig i både fenomenografisk metod och variationsteori för lärande.
Under en vecka genomfördes en forskarutbildningskurs i fenomenografi inom ramen för Forskarskolan hälsa. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats med rötter i pedagogiken som undersöker variationer i hur människor uppfattar, erfar och förstår samma fenomen. Ansatsen har stor potential att bidra med värdefulla insikter inom hälsovetenskaplig forskning. Kursen innehöll föreläsningar, diskussioner och metodseminarier med fokus på både teori och praktisk tillämpning.
Veckan avslutades med en öppen föreläsning för doktorander, forskare och lärare om variationsteori, en teori som ger verktyg för att analysera, planera och utveckla undervisning samt skapar förutsättningar för ett fördjupat lärande.
– Jag hoppas att deltagarna tar med sig en förståelse för hur kraftfull den fenomenografiska metoden kan vara för att utforska skillnader i människors erfarenheter och sätt att förstå världen. Jag hoppas också att doktoranderna blir mer reflekterande när de läser forskning och får en djupare förståelse för de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom metoden, säger Gerlese Åkerlind.
Gerlese Åkerlind är internationellt erkänd för sina bidrag till utvecklingen av fenomenografi och variationsteori. Hennes besök gav deltagarna möjlighet att diskutera forskningsmetoden med en av dess framstående företrädare.
– Gerlese Åkerlind är en av världens ledande forskare inom fenomenografi och har spelat en central roll i metodens utveckling. Genom sin generositet, prestigelöshet och pedagogiska skicklighet gav hon deltagarna både metodologisk fördjupning och nya perspektiv på lärande och kunskapsutveckling, säger Maria Larsson, professor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Även möjligheten till direkt dialog lyftes fram som betydelsefull.
– Det stora värdet låg i möjligheten att möta Gerlese Åkerlind personligen och få diskutera fenomenografi med en av metodens främsta företrädare. Hennes generösa och pedagogiska sätt att dela med sig av sin kunskap stimulerade till reflektion och nya forskningsidéer, säger Cecilia Olsson, professor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Kursen gav också utrymme för vetenskapliga samtal om forskningsansatsens fortsatta utveckling och kopplingar till pågående forskning vid universitetet.
Variation kan öppna för nya sätt att förstå
Besöket avslutades med en öppen högskolepedagogisk föreläsning om hur fenomenografi och variationsteori kan bidra till att utveckla undervisningen. En central utgångspunkt inom variationsteorin är att lärande innebär att upptäcka och urskilja nya aspekter av det man ska lära sig. Det kan handla om att förstå ett ämnesinnehåll på ett nytt sätt eller att utveckla en yrkesfärdighet.
För att det ska bli möjligt behöver undervisningen hjälpa studenterna att se vad som skiljer olika aspekter åt och hur de hänger samman. Genom att medvetet variera exempel, perspektiv och undervisningssituationer kan lärare synliggöra sådant som annars riskerar att förbli osynligt. Perspektiven ger därmed stöd i arbetet med att utforma undervisning som hjälper studenter att utveckla en mer nyanserad förståelse.
– Besöket vid Karlstads universitet bidrog till fördjupade metodkunskaper och nya samtal om hur forskning om lärande kan omsättas i pedagogisk praktik, säger Cecilia Olsson.
Fakta fenomenografi
Fenomenografi är en forskningsmetod som studerar de olika sätt människor uppfattar och förstår samma fenomen. Målet är att synliggöra variationen i hur människor tänker och erfar sin omvärld. Metoden utvecklades i Sverige under 1970-talet och används ofta inom utbildningsvetenskap samt hälso- och vårdforskning. Den har också lagt grunden för variationsteorin om lärande.
