Varför så mycket tal om Bologna?

Den 19 juni 1999 undertecknade företrädare för 29 länder en deklaration om fortsatt utveckling av det europeiska samarbetet inom högre utbildning. Undertecknandet skedde vid ett möte i Bologna i Italien, därav namnet Bolognadeklarationen. Sverige var ett av de länder som skrev under deklarationen.

Tisdagen den 10 februari kl 15-17 kommer ett första seminarium om Bolognaprocessen och dess konsekvenser att hållas i Geijersalen på Karlstads universitet. En av de medverkande är rektor Christina Ullenius.

– Vi planerar en serie seminarier och andra informationsinsatser för att uppmuntra till diskussion kring Bolognaprocessen, säger Jan van Stam, ordförande för Internationella rådet vid Karlstads universitet. Målet är att Karlstads universitet ska ansöka om ECTS-ackreditering 2005. Vi vet att det finns en mängd frågor kring detta både bland lärare och studenter. Därför är det viktigt att få igång en öppen och levande debatt kring dessa frågor.

Mer information om det första seminariet kommer vid ett senare tillfälle, men passa på att boka in denna eftermiddag redan nu. Inför seminariet kommer även en serie artiklar om Bolognaprocessen att publiceras på Inslaget. Denna första artikel handlar om innehållet i Bolognadeklarationen och hur arbetet med att följa upp deklarationens mål ser ut.

Bolognadeklarationen
Det primära syftet med Bolognadeklarationen är att utveckla en enhetlig europeisk arena för högre utbildning till år 2010. Länderna ska tillsammans skapa The European Higher Education Area, EHEA. Avsikten är att underlätta studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarkanden. Ett annat viktigt mål är att förbättra den högre utbildningens konkurrens- och attraktionskraft i Europa jämfört med andra världsdelar, främst USA.

I Bolognadeklarationen presenteras sex delmål:

• Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina
Det första målet rör examensstrukturens tydlighet och internationella jämförbarhet. Bland annat ska alla länder införa en bilaga till examensbeviset, ett så kallat Diploma Supplement. Vid Karlstads universitet har en sådan bilaga varit standard sedan den 1 januari 2003. Ett annat verktyg för att utveckla jämförbara examina är införandet av ECTS-poäng, se nedan.

• Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer
Detta mål rör examensstrukturens nivåindelning, där högskoleutbildningen delas in i grundnivå respektive avancerad nivå. Den första nivån omfattar examina på kandidatnivå. Följande nivå omfattar examina på magisternivå och doktorsexamina. För Sveriges del innebär detta mindre förändringar än i många andra länder, eftersom vi i vårt system redan har en uppdelning i kandidat- och magisterexamina. För yrkesprogram däremot, till exempel civilingenjörs- och sjuksköterskeutbildningarna, är det inte lika enkelt att finna motsvarande nivåindelningar.

• Införande av ett betygs- och poängsystem
Det tredje delmålet rör införandet av ett gemensamt betygs- och poängsystem, troligen The European Credit Transfer System, ECTS. I många europeiska länder har det inte funnits någon sådan dimensionering av studierna, utan examinas omfattning har angivits i år eller terminer. En mer utförlig artikel om ECTS och vad detta kommer att innebära för Karlstads universitet, kommer att publiceras på Inslaget senare i januari.

• Främjande av rörligheten
Ett annat mål är att undanröja hinder för fri rörlighet för studenter, lärare, forskare och annan personal vid högskolorna. Vid Karlstads universitet har man länge arbetat aktivt med olika slags utbytesprogram, till exempel Socrates och Nordplus. Från och med 2004 finns även möjligheter till utbyte för administrativ personal inom Compostela-nätverket.

• Främjande av europeiskt samarbete i kvalitetssäkring
Det femte målet är ett ökat europeiskt samarbete i frågor som rör kvalitetssäkring i syfte att utveckla jämförbara kriterier och kunskapsnivåer.

• Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning
Det sista delmålet handlar om att utveckla "den europeiska dimensionen" inom högre utbildning. Det handlar bland annat om att vidareutveckla ett mångsidigt och effektivt internationellt samarbete mellan universitet och högskolor samt att utveckla utbildningen i språk och kultur. Filosofisk-teknisk fakultetsnämnd vid Karlstads universitet har bland annat börjat titta på nya utbildningar med internationell karaktär.

Bolognaprocessen
Bolognaprocessen, det vill säga uppföljningen av Bolognadeklarationen, syftar till att de gemensamt satta målen uppnås. Målen har bland annat följts upp vid ett utbildningsministermöte i Prag i maj 2001. Vid mötet antogs en kommuniké om det fortsatta arbetet fram till år 2010. Ytterligare ett uppföljningsmöte på ministernivå ägde rum i Berlin den 18-19 september 2003. Inför mötet i Berlin skrev Sverige en nationell rapport om de åtgärder som vidtagits med anledning av Bolognaprocessen. Ladda hem rapporten här »

I Sverige drivs Bolognaprocessen framåt av en rad aktörer. Studenter, lärare och annan personal vid universitet och högskolor bidrar i högsta grad till att förverkliga Bolognadeklarationens mål. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros har även tillsatt en projektgrupp som ska se över vissa examensfrågor. I deras uppdrag ingår bland annat att utreda frågan om anpassning av det svenska poängsystemet och den svenska betygsskalan till ECTS. Läs mer på utbildningsdepartementets webbplats.

Mer information: Jan van Stam, ordförande för Internationella rådet vid Karlstads universitet, tfn 054-700 24 79, e-post Jan.van.Stam@kau.se