Läsande av skönlitteratur kan hjälpa läkare att utvecklas i sin yrkesroll. Detta framkommer i en nyligen framlagd avhandling av Rolf Ahlzén, universitetslektor i ekofilosofi.
Frågan var om upplevelser av skönlitteratur har någon relevans för utövningen av läkaryrket och det verkar som så är fallet. Läsning av skönlitteratur ger oss möjlighet att se världen med någon annans ögon och läsaren kan påverkas som person och därmed i sitt yrke.
- Jag menar inte att skönlitteraturläsning med nödvändighet gör någon till en bättre människa, men att det finns en chans att fördjupa och berika sin förståelse av världen, och därmed av sjuka människors tankar och upplevelser, säger Rolf Ahlzén. Det finns en rad frågor kring när, vad och hur som jag tar upp i det sista kapitlet. Några säkra svar torde inte gå att få, men empiriska studier skulle kunna föra oss ett stycke vidare. Mina egna erfarenheter talar för att läkarstuderande är mycket öppna och nyfikna inför chansen att läsa romaner och dikter under sin utbildning, liksom även deras äldre kolleger.
Disputationen ägde rum vid University of Durham i England och titeln på avhandlingen är Why should physicians read? Understanding clinical judgement and its relation to literary experience. Avhandlingen är skriven vid avdelningen för medical humanities, som är ett internationellt allt viktigare forskningsfält i gränslandet mellan humaniora och medicin.
- Det var roligt att få göra detta, säger Rolf Ahlzén. Det har varit en fritidssyssla så att säga, avhandlingen är mest skriven på helger, semestrar och på tåg och bussar. Jag har inte haft forskartid, men ser det som att jag fått sammanfatta många års funderande och läsande inom de fält som intresserar mig och där jag arbetar. Avhandlingen accepterades utan ändringar vilket kändes roligt. Det kan ju lätt ses som alltför vågat att kliva över så många traditionella ämnesgränser. Nu vill jag gärna skriva en populariserad svensk version.
