Vården måste våga fråga om våld
2011-05-16Kvinnor som lever med våld i hemmet drabbas i hög grad av hälsoproblem som kroniska smärttillstånd, ångest, depression och sömnbesvär. Kvinnorna tar sällan själva upp våldet, därför måste frågor om våld ställas aktivt inom sjukvården. Ansvaret ligger hos landstingen, skriver Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, tillsammans med 13 andra experter i en debattartikel i DN.
Kvinnor som utsätts för våld av sin partner återfinns överallt inom hälso- och sjukvården. Få berättar spontant om våldet, och många söker vård många gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.
Våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. I sin mest extrema form leder det till att i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige varje år mördas av en man som hon har eller har haft en relation med. Våldet sker inte enbart i det tysta. De kvinnor som mördas av en man i sin närhet har ofta varit i kontakt med hälso- och sjukvård, polis eller sociala myndigheter på grund av hot och våld från mannen. Det är idag inte självklart att frågan ställs ens då en kvinna söker akutmottagningen med skador som tyder på fysiskt våld.
I debattartikeln i DN menar de 14 experterna att hälso- och sjukvården måste ta ett aktivt ansvar för att fråga om våld i hemmet. Att identifiera våldsutsatta mödrar kan också vara det bästa sättet att hitta utsatta barn.
Fredagen den 13 maj föreläste Staffan Jansson på Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala i närvaro av regeringsmedlemmar. Vid seminariet presenterades antologin Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, och rapporten överlämnades till uppdragsgivaren barn- och äldreminister Maria Larsson.
Debattartikeln i DN finner du här