Varje dag nås vi av alarmerande rapporter om ökande sjukskrivningar och utbrändhet. Många talar om den ökade stressen i arbetet och samhället i stort, men var kommer stresskänslan ifrån? En forskargrupp vid Karlstads universitet har tittat närmare på kopplingen mellan dagens informations- och kommunikationsteknologi och den stress som vi upplever då vi använder oss av de nya teknikerna. Det visar sig att det är den stationära telefonen som stressar oss mest.
"IKT-stress finns det?" är namnet på en nyligen utgiven forskningsrapport vid Karlstads universitet, där IKT står för informations- och kommunikationsteknologi, ett begrepp som ofta används synonymt med IT. Undersökningen består av förstudier i tre svenska kommuner och de kommunalanställda tjänstemännens användning och upplevelse av IKT. Studierna har resulterat i en mängd frågor som inom kort kommer att besvaras av personalen i ett stort antal privata företag.
I undersökningen har man inte bara tittat på vårt användande och vår upplevelse av Internet, intranät, e-post och mobiltelefon, som alla är relativt nya tekniker. Man har även studerat hur vi använder och upplever den stationära telefonen, faxen och andra hjälpmedel som funnits betydligt längre.
Tidigare forskning visar på att det finns en stor risk med IKT. Det enorma överflöd av information som finns i vårt samhälle idag skapar stress och osäkerhet. Allt mer information når oss på allt fler vägar, mycket mer än vi förmår ta emot. På grund av sin nästan obegränsade kapacitet driver IKT upp arbetstempot och tidsperspektivet utgår mer från den nya tekniken än från mänskliga begränsningar. IKT rubbar också våra invanda personliga gränser och gör intrång i vårt privatliv.
– Det visar sig dock att det inte bara är den nya tekniken som stressar oss. Det som upplevs som mest stressande är istället den stationära telefonen, berättar Birgitta Johansson-Hidén, universitetslektor i psykologi och ledare för forskningsgruppen. En förklaring är att den är synkron, det vill säga att vi måste svara omedelbart. Våra normer är sådana att vi förväntas svara direkt och vi får på så sätt stressande avbrott i det vi håller på med för ögonblicket. Detta till skillnad från mobiltelefonen eller e-posten som vi associerar till att vi kan vi stänga av och välja när vi vill lyssna av eller läsa.
Undersökningen om IKT-relaterad stress är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Handelskammaren i Värmland. Den ingår i forskningsprojektet Homo Mobile vid HumanIT, ett projekt där förhållandet mellan människa och IT studeras ur flera olika perspektiv. Till forskargruppen hör förutom Birgitta Johansson-Hidén även Susanne Wallin, Erik Wästlund, Sten Carlsson och gästprofessor Mikael Sandberg.
Resultatet av undersökningen visar att upplevelsen av IKT-användningen generellt kännetecknas av ambivalens.
– Upplevelsen av IKT är ofta lika positiv som negativ, berättar Susanne Wallin. Att alltid vara nåbar ses både som en stor fördel och en stor nackdel och är ett exempel på denna ambivalens.
Vad blir då svaret på frågan? Finns IKT-stress? Nej, generellt sett kan vi inte säga att det finns någon IKT-stress, förutom bland dem som redan anser sig vara stressade av andra faktorer. Det visar sig nämligen att de personer som redan känner sig stressade även upplever en IKT-relaterad stress. Undersökningen visar i de fallen att det finns tre huvudsakliga källor till stress. Tidspress är en av dem. Den nya tekniken skruvar upp arbetstempot och kraven att jobba snabbare ökar. En annan är stressen att ständigt bli avbrutna i vårt arbete, och den tredje källan är teknik som krånglar.
– Att vi har tagit den nya tekniken i bruk är helt klart, säger Birgitta Johansson-Hidén, men vi har inte utvecklat normerna för hur vi ska bruka den. Undersökningen visar att normerna idag sätts helt individuellt. Hansson väljer att bli nådd på mobilen medan Olsson vill att man mejlar honom. Vi behöver normerande diskussioner i organisationerna och forskningen går nu vidare med att förhoppningsvis bidra till att tekniken används effektivt och icke-stressande.
