Lärarutbildningen vid Karlstads universitet ger sina studenter verktyg för att bemöta mobbning i skolan. Bland annat genom torsdagens seminarium om extremnationalism och främlingsfientlighet som arrangerades på universitetet.
- Lärarutbildningen vid Karlstads universitet arbetar ständigt med frågor som rör mobbning och värdegrund. Jag vill ge mina studenter kunskap för att upptäcka och bemöta främlingsfientlighet. Seminariet är en del. I höstas arrangerades en dag om islamofobi samt antisemitism, och senare i vår åker lärarstudenter på en resa i förintelsens fotspår där ett av resmålen är Auschwitz, säger Anders Österberg, lärarutbildare vid Karlstads universitet.
- Vi har beaktat dessa frågor länge. Redan i början av 90-talet startades kursen "Barnet och omvärlden" där bland annat mobbning togs upp. Den har idag bytt namn till "Barn och unga i samhället" och har fått ett ännu större utrymme i utbildningen, säger Tony Ingemarsson, utbildnings- och forskningssamordnare för Lärarutbildningen vid Karlstads unversitet.
Stort intresse
Intresset för seminariet "Extremnationalism och hotet mot demokratin" var stort. Cirka 250 lärarstudenter, lärare, politiker och personal från frivilligorganisationer fanns på plats. En intresserad student var Robert Falck.
- Som lärare är det viktigt att redan från förskolan kunna attackera problem och putta eleverna i rätt riktning. Att få diskutera frågor om alla människors lika värde är en bit i arbetet med att stävja mobbning.
André Hidén, också lärarstudent, håller med.
- Absolut, ju mer medveten man är desto bättre. Det är viktigt att dessa frågor kommer upp till debatt.
Nazistexpert föreläste
Heléne Lööw, en av landets främsta kännare av den svenska nazismen, var en av seminariets många intressanta föreläsare. Hennes programpunkt "Från källarhålor till kommunfullmäktige" tog med åhörarna på en historisk resa där fokus låg på 1980-talet.
- Det hände mycket i samhället under 80-talet. Alla kommuner skulle ta emot flyktingar och det byggdes stora förläggningar i små samhällen. Att förvänta sig att detta skulle gå smärtfritt var naivt. Närradioreformen kom, där fick vi ett öppet forum där alla röster fick komma till tals. 1988 genomförde Sjöbo kommun i Skåne en folkomröstning om flyktingmottagandet och nej-sidan vinner. Vi får partier som bevara Sverige svenskt, BSS, och senare sverigedemokraterna. Allt detta leder till bråk, kravaller och oro. För att få bukt på det här började man utplåna det svenska. Plötsligt blir de som har den svenska flaggan på balkongen rasister och den svenska nationalsången får inte sjungas på skolavslutningar. Jag tror många flyktingar undrade vad vi egentligen höll på med. Och det här fick naturligtvis inte bukt med problemet.
I stället tror Heléne Lööw på en öppen debatt.
- Vi måste våga tala om det här. Det finns inga genvägar.
Seminariet "Extremnationalism och hotet mot demokratin" fortsätter under fredagen med att diskutera hur man praktiskt ska bemöta antidemokratiska idéer. Arrangörer är: Lärarutbildningen vid Karlstads universitet, Svenska kommittén mot antisemitism och Brottsförebyggande Centrum i Värmland.
