Den ökade segregeringen i samhället, skolans decentralisering och en undervisning som blir allt mer differentierad och individualiserad har haft negativ effekt på resultaten i svensk grundskola. Det visar den uppmärksammade kunskapsöversikten: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Resultaten i grundskolan har försämrats. Skolverket har tillsammans med ett antal forskare sammanställt och analyserat forskning som undersökt vad som kan vara orsaken. Många faktorer spelar in.
- Förklaringarna är komplexa och måste sökas på flera håll, säger Lena M Olsson från Skolverket, till en intresserad publik på årets första Lärarutbildardag vid Karlstads unversitet. Idag ligger stort fokus på just resultatet, så frågeställningen är väldigt relevant. Klassrumsforskning är inte tillräckligt, vi måste söka förklaringar på flera områden. Hur vårt samhälle ser ut, skolreformer, resurser och skolans eget arbete spelar också stor roll.
När Skolverket sammanställde och analyserade den forskning som fanns var det fyra teman som återkom: segregeringen, decentralisering, differentiering och individualisering.
- Allt detta hör ihop. Vi såg bland annat att kamraters påverkan och lärarens förväntningar har stor betydelse för resultatet. Däremot hade lärartäthet och klasstorlek svag generell effekt. Lärartäthet visade sig vara viktigast för yngre elever samt elever med sämre studieförutsättningar. Stödet hemifrån blir allt viktigare då eleverna får mer individuellt arbete och eget ansvar. Men det finns inga standardlösningar, säger Lena M Olsson.
Här hittar du kunskapsöversikten.
Övrigt att notera från Lärarutbildardagen
Under dagen gav Kenneth Nordgren, dekan för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet, en lägesrapport om den nya lärarutbildningen.
- Arbetet med att förbereda för en ny utbildning pågår, även om planeringen försvåras av att propositionen har försenats. Det senaste jag har hört är att propositionen kommer den 8 eller 9 februari. Det tillsätts nu olika arbetsgrupper vid Karlstads universitet och vi kommer att ha ett par konferenser under våren.
Utbildningsminister Jan Björklund har aviserat att utbildningen till förskollärare även i framtiden kommer att vara tre och ett halvt år. Fler lärarexamina kan bli verklighet och signalerna tyder på att varje lärosäte måste ansöka om att få examensrätt. Fortfarande talas det om att den nya utbildningen ska vara igång höstterminen 2011.
- Det kan bli lite svettigt, men vi är väl förberedda. Mycket av lärarutbildningen kommer förstås att vara styrt, men ett visst friutrymme brukar finnas. Därför är det viktigt att vi alla funderar över vilken lärarutbildning vi vill ha vid Karlstads universitet och ser förändringen som en möjlighet till något ännu bättre, säger Kenneth Nordgren.
