- Sexuella trakasserier handlar inte om attraktion eller sexualitet, det handlar om makt. Mäns försök att ta makt över kvinnor, säger mansforskaren Lars Jalmert.
- Många män utgår från att de har makt över kvinnor och när den kontrollen tas ifrån dem känner de sig kränkta. Ett vanligt sätt att ta den tillbaka och bevisa sin makt är sexuella trakasserier.
Lars Jalmert är mansforskare och docent vid Stockholms universitet. I Aula Magna vid Karlstads universitet föreläste han om könskränkningar.
- Vad allt egentligen handlar om är könsmaktsordning. Genom att se problem utifrån det perspektivet finner man svar på många frågor.
Som exempel tar han upp konkreta vardagssituationer där kvinnliga doktorander trakasseras av sina manliga handledare, trakasserier som bottnar i att männen upplever att makthierarkin är "fel". Lars Jalmert lyfter även de stora frågorna och ifrågasätter om motivet till Anna Lindh-mordet verkligen är så svårt att förstå.
- I de flesta genusforskares ögon är motivet uppenbart. Det handlar om en man som ska återta sin makt, den makt han tar för givet.
Allt låter som en självklarhet när Lars Jalmert förklarar sin syn på saken och bland åhörarna råder ett uppenbart intresse. Många delar med sig av egna erfarenheter och viktiga frågor ventileras, till exempel var gränsen dras för att en handling ska betraktas som ett sexuell trakasseri.
- Det handlar alltid om hur hon uppfattar det. Det viktiga är att offret säger till att handlingen är ovälkommen, understryker Lars Jalmert.
Han skickar med några värdefulla tips till den som själv är drabbad. Prata med andra om situationen. Sannolikheten är stor att andra på arbetsplatsen har varit med om samma sak och ofta upphör problemet genom att bara synliggöra det.
Lars Jalmerts föreläsning ingick i konferensen om mångfald och jämställdhet som hölls den 31 mars och 1 april vid Karlstads universitet. Rubriken var "Att synliggöra det osynliga" och föreläsningarna tog upp mångfalds- och jämställdhetsfrågor ur ett flertal perspektiv.
Deltagarna i konferensen var mycket positiva och det rådde en utbredd uppfattning om att arrangemang av detta slag gör stor nytta.
- Det är oerhört bra att vara i kontakt med människor som verkligen vet vad det handlar om. Jag tror att vi alla är rädda för det okända och det bästa sättet är att träffas och utbyta erfarenheter, säger Gun Lidman Nilsson, lärare på Hammarö utbildningscenter.
- Framförallt behövs mer kunskap om "det annorlunda". Ökad kunskap ger ökad förståelse och att mötas så här är förträffligt, anser Patrik Ekholm som arbetar som lärare på Sundsta-Älvkullegymnasiet.
Också Liw Råskog, student på Karlstads universitet, tror att mer information är bra.
- Det är ofta minoritetsgrupper som är utsatta och allmänheten känner inte till så mycket om de skillnader som finns. Aktiviteter och möten där man är tillsammans är otroligt lärorikt.
