Hur ser norrmännen på värmlänningarna? Den frågan ska Gunnar Skomsøy, konsult på IF-Consultants AS, försöka besvara genom intervjuer med olika grupper i det norska Östlandet. Studien är en av tre delstudier som handlar om Värmlands relationer med Norge.
Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, genomför en omfattande studie i tre delar om Värmlands Norgerelationer. Initativtagare till studien är länssstyrelsen som också finansierar den till största delen. Eftersom Värmlands samarbete med Norge har ökat inom flera områden, upplevde man ett behov av att få relationerna närmare undersökta och kartlagda.
Den del av studien som Gunnar Skomsøy genomför ska försöka ge en bild av hur olika grupper av norrmän ser på värmlänningen. Syftet är att därmed skapa ett verktyg, som kan hjälpa till att öka samarbetet över gränsen och på så sätt ge ökad tillväxt i gränsregionen. De andra två delarna som ingår i studien är en kartläggning av det gränsregionala samarbetet och en delstudie som handlar om Värmland i sitt storregionala sammanhang.
De grupper som intervjuas är den vanlige personen på gatan, ungdomar, politiker och näringslivsmänniskor med erfarenhet av Sverigesamarbete.
– De ungdomar jag talat med saknar ofta förhållningssätt till värmlänning som begrepp, de har liten kunskap om Värmland och inget djup i relationerna till värmlänningar, säger Gunnar Skomsøy. Den vanlige personen på gatan i gränsområdet, har däremot ofta släktband med värmlänningar och tycker att de liknar norrmännen. Det enda som man upplever problematiskt är tullen, som upplevs som ett hinder för handel. När jag ställde samma frågor till personer i Osloområdet så ser man att de tänker på svensken som Stockholmare, inte så lik norrmännen, och värmlänningen har man ingen relation till. Vi-känslan avtar alltså ganska snabbt när man kommer cirka tio mil från gränsen.
I intervjuerna med politiker framkommer att man anser att svenskarna är bättre organiserade och målfokuserade, norrmännen tycker att de har något att lära sig av samarbetet. De mera negativa omdömena handlar om att svensken ibland är för detaljorienterad och mycket "nykter med pengar" för att inte säga snål. Det handlar inte om att svenska kommuner är fattigare. Tvärtom, de norska politikerna anser sig ha mindre resurser än de svenska kollegorna inom kommunal verksamhet. Alla de intervjuade norska politikerna är mycket positva till samarbete och tycker att det borde utökas.
Intervjuerna med personer inom näringslivet som har samarbete med Värmland visar i viss mån samma uppfattningar som politikergruppen. Fler intervjuer kommer att genomföras och den slutliga rapporten beräknas vara klar under hösten. Hela studien, med samtliga tre delar, kommer att presenteras vid ett Cerutseminarium någon gång under senhösten.
Mera information om detta och andra Cerutprojekt kan du hitta på www.cerut.kau.se
