Vad kommer på provet? En vanlig fråga från elever, och den är viktig eftersom forskning visar att examinationer styr elevernas inlärning. I en licentiatuppsats vid Karlstads universitet visas att det är en variation av kunskapsformer som testas i gymnasielärares prov i samhällskunskap.
Tobias Jansson, doktorand vid Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap vid Karlstad universitet samt lärare på Vimmerby gymnasium, har intervjuat sex gymnasielärare om deras provpraxis i samhällskunskap. Betyg ska sättas utifrån hur eleverna uppfyller kriterierna för de olika betygen. Lärare använder ofta skriftliga prov som underlag för betygsättningen. Vilka kunskaper testar då lärare i prov och hur förhåller de sig till betygskriterierna?
Problem med likvärdigheten
Studien visar att det inte bara är minnesfrågor som testas, utan också andra kunskapsformer som att förstå, analysera och värdera. Alla lärarna visar denna variation, men i olika grad. Andelen minnesfrågor varierar mellan cirka 50 och 90 procent.
- Detta innebär problem med likvärdigheten, elever testas delvis på olika kunskaper beroende på vilken lärare de har, säger Tobias Jansson.
Studien visar också en överensstämmelse mellan hur lärarna uttrycker kunskapskraven för de olika betygsstegen och hur dessa är formulerade i betygskriterierna. Det finns dock en skillnad mellan vad lärarna säger sig vilja testa och en del lärares provpraxis, vilket innebär att proven inte alltid testar det de avser att testa. Ramfaktorer, vilka främjar eller begränsar lärares arbete, kan bidra till att förklara denna skillnad. Det är främst administrativa ramar som arbetstid och schema som påverkar, men i olika grad beroende på vilket friutrymme lärare upplever.
En viktig slutsats är att många lärare både kan och vill göra relevanta prov, men att de behöver tid för detta och möjlighet att påverka schemat så att eleverna får tillräckligt med tid att skriva proven. Samtidigt behöver lärare problematisera skillnaderna mellan olika kunskapsformer.
Licentiatuppsatsen är skriven inom Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap vid Karlstad universitet och behandlades vid ett seminarium på Vimmerby gymnasium den första april.
