Vid docentföreläsningen den 5 april, berättade Sebastian Herold om sin forskning inom mjukvarusystemsutveckling och de utmaningar som området står inför.
– När man ska bygga hus finns det en plan för hur man går till väga. Det finns erkända byggmetoder som snickarna följer. Inom software engineering är metoderna mindre standardiserade, säger Sebastian Herold, datavetenskaps nyaste docent. Software engineering är en ung disciplin med många olika metoder där programmerarna ofta använder sig av sina egna modeller. Många programmerare lägger 50 procent av sin arbetstid på att förstå systemen de jobbar med och det är inte okej. Det måste gå att bygga och utveckla mjukvarusystemen på ett mer hållbart sätt.
Vad är det som gör mjukvaruutvecklingen ohållbar och hur kan vi undvika de faktorerna? Vilka metoder och verktyg kan underlätta programmerarnas arbete? Det är två övergripande frågor som Sebastian Herolds forskning fokuserar på.
Underhåll är dyrt
En kort tid efter att ett mjukvarusystem driftsatts börjar det att degradera, dvs. förfalla. Ofta beror detta på att programmerarna inte håller fast vid den ursprungliga planen när de lägger in kod för att underhålla, fixa buggar, och utveckla systemet så att det möter marknadens förväntningar. Men underhållet är dyrt, 60-90 procent av utvecklingskostnaden tillkommer efter att mjukvarusystemet är satt i bruk.
– Arkitekturdegraderingen är en stor kostnadstjuv. Vi kan mäta den men vi förstår fortfarande inte orsakerna bakom fullt ut. De måste vi förstå om vi ska kunna ta fram bättre verktyg som kan kvantifiera effekterna för att exempelvis kunna få fram en kostnadsuppskattning, säger Sebastian Herold.
– Behovet av effektiv och hållbar mjukvaruutveckling kommer att öka snarare än att minska, därför behöver vi ta fram metoder och tekniker som möjliggör underhåll och utveckling på ett enklare sätt och som sparar både tid för programmerarna och kostnader för företagen.
Sebastian Herold är docent i datavetenskap sedan december 2018. 2011 tog han sin doktorsexamen från Clausthal university of Technology i Tyskland. Efter det fortsatte han att forska vid samma universitet i några år innan han fick anställning vid Lero – The Irish Software Research Centre. 2015 anställdes han som lektor vid Karlstads universitet.
Vad innebär det att vara docent?
I Sverige motsvarar docenttiteln ungefär fyra års heltidforskning efter avlagd doktorsexamen. Titeln ger rätt att undervisa och handleda studenter på alla nivåer inom universitetet samt att delta i en betygsnämnd vid en disputation.
