Demokrati och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik var temat för den debatt som ägde rum i Frödingsalen på måndagen. Arrangör var Utrikespolitiska föreningen i samverkan med Karlstads universitet.
Stora delar av utrikespolitiska utskottet var inbjudna och ledamöterna inledde debatten med korta inlägg om Sveriges utrikespolitik.
- Mycket av arbetsutskottets arbete präglas av samsyn över partigränserna, även om det naturligtvis finns skillnader i partiernas åsikter om svensk utrikespolitik, sa Karin Enström, moderat, i sitt inledningsinlägg. Det som ska prägla svensk utrikespolitik är främjande av demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter.
- Vi önskar ett aktivare FN och därmed en aktivare nedrustningspolitik, sa Carina Hägg, socialdemokrat.
Frågor om svensk utrikespolitik
Ett drygt femtiotal studenter lyssnade och deltog i debatten. Många frågor till utskottet handlade om bistånd och hur man kan ge bistånd till diktaturer samt hur man kan vara säker på att inte svenska pengar finansierar vapenköp.
- Ofta blir biståndet kanaliserat via FN:s olika hjälporgan, om det handlar om till exempel livsmedel, sa Karin Enström. I vissa fall ges bistånd direkt till stater för att främja en demokratiutveckling i landet.
Andra frågor handlade om hur Sverige kan påverka diktaturstater via sina handelsförbindelser.
- Tyvärr har vapenhandeln i världen ökat med 60 procent sedan 2002, sa Hans Linde, vänsterpartiet. Vårt parti är mycket kritiska till att Sverige exporterar vapen till en diktaturstat som Saudiarabien.
Åsa Bergenheim, rektor på Karlstads universitet, hälsade välkommen och Hans Lödén, universitetslektor i statsvetenskap, var moderator vid debatten som arrangerades av Utrikespolitiska föreningen i samverkan med Karlstads universitet.
