Utredning förespråkar höjt studiemedel

Studiesociala kommittén lämnar i dag betänkandet "Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt" till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. Kommitténs uppdrag har främst varit att överväga och föreslå åtgärder som rör de studerandes möjligheter att försörja sig under sin studietid. Det är viktigt att komma ihåg att det här är förslag. Vilka delar som sedan förverkligas beror på vad regeringen väljer att göra.

Höjda studiemedel
Studiemedlen höjs med 400 kronor till 9 086 kronor per månad. Studiemedel bör betalas ut med månadsbelopp i efterskott på samma sätt som andra inkomster och bidrag.

Studiemedelsbeloppet bör vara detsamma för alla studerande - oavsett utbildningsnivå. Andelen bidrag respektive lån bör dock bero på utbildningsnivå. De som läser på grundskolenivå bör få högst bidrag, 80 procent, och de som är högskolestuderande bör, som i dag, få cirka en tredjedel i bidrag.

Fribeloppet höjs
Fribeloppet för en heltidsstuderande bör höjas med cirka 30 000 kronor till cirka 136 000 kronor per år. Förslaget ger bland annat bättre möjligheter att arbeta under ferierna utan att studiemedlen minskar. Det är bara bidragsdelen som bör påverkas av inkomsten - inte lånedelen.

Högskolor bör ta ökat ansvar för genomströmningen. Ekonomiska incitament riktade till studenter för att öka genomströmningen, till exempel en examensbonus, bedöms ha en begränsad betydelse. Genomströmningen påverkas i högre grad av faktorer som studenten inte råder över, till exempel högskolornas sätt att organisera sina utbildningar och sin undervisning och kvaliteten i väglednings- och informationsinsatser. Högskoleverket bör ges i uppdrag att inom ramen för de nationella kvalitetsgranskningarna utvärdera högskolornas ansvarstagande för att främja genomströmningen. Studenthälsovården bör ha en stark ställning inom högskolan och bör därför ingå i Högskoleverkets uppdrag.

Studiemedel i fyra till sju år
För att stimulera en hög genomströmning bör den generella studiemedelsberättigande tiden sänkas till fyra års heltidsstudier, det vill säga 36 månader. Studiemedel för ytterligare två år ges om den studerande har avlagt en examen som omfattar lägst 180 högskolepoäng. Även studerande som klarat 180 högskolepoäng inom en utbildning som syftar till en examen om minst 210 högskolepoäng får studiemedel för sammanlagt sex år. För de längsta högskoleutbildningarna, till exempel läkarutbildning och masterutbildning, ges studiemedel i upp till sju år.

Vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå bör kunna få studiemedel i högst två år per utbildningsnivå, med en möjlighet till ett års förlängning om det finns särskilda skäl.

Alla kanske inte kan eller vill arbeta vid sidan av studierna för att förbättra sin levnadsstandard eller för att klara tillfälliga utgifter. Alla studiemedelstagare föreslås därför få möjlighet att under högst 18 månader ta ett extra tilläggslån på 1 883 kronor i månaden.

CSN kvar
Centrala Studiemedelsnämnden, CSN, är bäst lämpad att administrera studiestödet. Det finns inte några avgörande och sakliga skäl att föra över studiestödsadministrationen till andra aktörer, även om delar av CSN:s verksamhet fortfarande kan effektiviseras. Möjligheten att låta banker hantera tilläggslån bör dock utredas vidare, bland annat för att pröva om det kan vara kostnadseffektivt och attraktivt för både låntagare och banker.

Studiemedlen och trygghetssystemen
Det bör bli möjligt att kombinera halvtidsstudier och sjukskrivning på halvtid. CSN bör i samarbete med berörda myndigheter ges i uppdrag att informera om de ekonomiska villkor inom studiemedelssystemet och andra trygghetssystem som gäller för studerande.

Betänkandet har beteckningen SOU 2009:28.