Torgny Fornstedt, professor i analytisk kemi, tilldelades i oktober J.F.K. Huber Lecture Award vid kromatografikonferensen ISC 2024 i Liverpool. Utmärkelsen utdelas för ”banbrytande bidrag inom fundamental förståelse av kromatografi”.
– Denna utmärkelse betyder mycket för mig eftersom JFK Huber medverkade till att forskningen inom kromatografi startades vid analytisk kemi på Uppsala universitet, min Alma Mater, säger Torgny Fornstedt.
J. F. K. Huber Lecture Award
Utmärkelsen J. F. K. Huber Lecture Award delas ut av ASAC, Austrian Society of Analytical Chemistry. Den tillkom 2014 för att hedra forskare som har gjort stora bidrag till utvecklingen av HPLC-metoden i teori och praktik. Professor Joseph Franz Karl Huber var en av pionjärerna inom kromatografi, som är en av de viktigaste separationsmetoderna för läkemedel. J.F.K. Huber samarbetade bland annat med professor Göran Schill vid Uppsala universitet gällande fundamental separationsforskning, för vilket han 1983 utnämndes till hedersdoktor där. Forskningen i Uppsala bedrevs i nära samarbete med dåvarande Astra Hässle, i dag AstraZeneca.
Professor Torgny Fornstedt började sin bana i separationsforsknings-miljön vid Uppsala universitet. 2010 flyttade han till Karlstads universitet, och tog då med den fundamentala forskningen om separationsmetoder med kromatografi till det nya lärosätet.
– Flytten till Karlstads universitet gjordes på grund av möjligheten att söka anslag från KK-stiftelsen till nya universitet. Det medförde att jag under en period kunde bygga upp en forskargrupp med både anslag från Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen, så att vårt akademiska samarbete med läkemedelsföretag kunde utvecklas, säger Torgny Fornstedt.
Under sina snart 15 år på Karlstads universitet har Torgny tillsammans med kollegorna Jörgen Samuelsson, Patrik Forssén och Martin Enmark, erhållit forskningsanslag om totalt 43 miljoner kronor (inkl. företagens medfinansiering 73 MSEK) för drygt ett tiotal projekt som bedrivits i samarbete med AstraZeneca och andra företag inom Bioscience-sektorn. Anslagen för forskningen på Karlstads universitet har resulterat i drygt 60 artiklar i välrenommerade tidskrifter, många i samarbete med läkemedelsindustrin.
– Forskningen har helt bedrivits i JFK Hubers anda, där teori och praktik kombineras, för att förstå hur läkemedelsmolekyler under separation interagerar med ytor och med varandra, säger Torgny. Idag använder vi kromatografi för att separera morgondagens läkemedel. Efter mig, så kommer docent Jörgen Samuelsson fortsätta bedriva fundamental separationsforskning vid Karlstad universitet.
JFK Hubers visioner ledde till utvecklingen av UHPLC
Vätskekromatografi är en teknik för att separera kemiska ämnen i ett prov. Här fylls ett stålrör med små porösa partiklar vars ytor modifierats med kolvätekedjor för att skapa en fet yta. Genom röret pumpas en vätska och en provblandning injiceras i vätskeströmmen. Separation sker genom att ämnena i blandningen vandrar olika snabbt genom röret då de adsorberar i olika grad till partiklarnas feta yta. Varje ämne som separerats kommer ut ur röret vid olika tidpunkter och registreras som en topp, vilket möjliggör noggrann haltbestämning.
I kromatografins barndom användes endast stora partiklar och det var sådana system som gav Archer Martin och Richard Synge nobelpriset i kemi 1952. Dock var separationsförmågan hos dessa system ganska måttlig och måste kraftigt förbättras för att metoden skulle kunna få ett genombrott inom läkemedelsindustrin. Här insåg J.F.K. Huber vinsterna med att minska partikelstorleken och förstod att vätskan då måste pumpas med högt tryck. Idag har Ultra High Pressure Liquid Chromatography (UHPLC) utvecklats, där partiklar mindre än 2 µm används och vätskan pressas genom röret med ett tryck över 1000 bar. Denna teknik har resulterat i att separationstiden minskat till en fjärdedel jämfört med traditionella 5 µm partiklar (gårdagens HPLC).
