Upp och ner i rankningens värld

Tidningen Fokus rankning mäter sådant som antal disputerade lärare, antal professorer, antal studenter per lärare och hur stora resurser biblioteket får. I mätningen ingår också antal förstahandssökande per antagen, hur många studenter som inte kommer från lärosätets hemlän, hur många som läser utomlands en termin, hur många som tar examen och etableringsgrad på arbetsmarknaden.

Sydsvenska industri- och handelskammarens rankning vill ha en tydligare inriktning på nytta för näringslivet. Utgångspunkten är företagens behov av att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft, och att näringslivet ska kunna dra nytta av forskningen inom högskolevärlden. Men tittar man på kriterierna mäter de ungefär samma sak.
De båda mätningarna hämtar mycket fakta från Högskoleverket, Verket för högskoleservice och den senare även antal publicerade vetenskapliga artiklar, samlade i Thomson Scientifics databaser.

Samma toppliga
Topp tre på båda svenska listorna innehåller Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fast med olika inbördes placering.

I Fokus presenteras också ett annat sätt att mäta. I den rankningen mäts faktorer som breddad rekrytering och jämställdhet och då hamnar plötsligt Södertörns högskola i topp, och Handels och SLU sist.

På Högskoleverket arbetar Ellen Almgren som just nu kartlägger och analyserar den brokiga skaran rankningslistor som existerar. Och det finns en hel del, främst utanför Sverige.
- Det finns enormt mycket, förutom de stora internationella från USA och Shanghai Jiao Tong University, så har till exempel Tyskland och England stora nationella mätningar.

Den 15 november ska verket rapportera till regeringen.

De stora tyska och engelska undersökningarna som hon refererar till bygger mycket på studentenkäter.
- Man vill se hur nöjda studenterna är, hur mycket handledartid de har fått och liknande frågor. På så sätt kan man säga att dessa undersökningar försöker täcka mer, och är intressanta för blivande studenter. Men problemet är att de har urusla svarsfrekvenser, kanske 25 procent. Syftet är gott, men det riskerar att bli en stor skevhet i urvalet.

Mäter resurstilldelning?
Hon ser ett tydligt dilemma. Enklare undersökningar som rankar lärosäten från bäst till sämst har lätt för att få stor uppmärksamhet. Mer komplexa undersökningar som har med fler faktorer och går ner på utbildnings- och ämnesnivå blir svårare att redovisa och presentera.
- De rankningar som kanske skulle säga lite mer om verksamheten än de vi ser idag skulle aldrig hamna på förstasidan i någon tidning, säger Ellen Almgren.

- Problemet med de rankningar vi ser i Sverige idag är nog att de mäter förutsättningar och resurser snarare än kvalitet.

Samma invändning kommer från Högskolan i Halmstad där rektor Romulo Enmark granskat rankningen som publicerades i Fokus.
- Den dominerande delen av förutsättningarna kan hänföras till det nuvarande statliga anslagstilldelningssystemet som är föga jämlikt på lärosätesnivå, skriver han i sin kommentar.

Vill se studentnytta
Såväl högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg som HSV:s chef Anders Flodström vill dock se rankningar av svenska lärosäten. Tyngdpunkten ska ligga på nyttan för blivande studenter; ett slags konusmentupplysning.

Men rapporten från HSV lär inte innehålla någon färdig lösning för hur en svensk kvalitetssäkrad rankningsmetod skulle kunna se ut. Uppdraget var enbart att analysera det som finns på marknaden och redovisa fördelarna och nackdelarna.

Här kan du läsa mer
Tidningen Fokus rankning

Sydsvenska industri- och handelskammarens rankning

HSV:s uppdrag och Anders Flodström ledare om rankning.

Rektor Romulo Enmarks granskning av rankningen.