En ny forskningsstudie vid Karlstads universitet visar hur unga i skolmiljön lär varandra gällande värden och normer – ett slags livsförståelse – genom kränkningar, samtidigt som skolan officiellt fostrar till att ta avstånd från sådana handlingar. Elever i skolan lär varandra och anpassar sig till de värden och normer som gäller för att de som individer ska bli accepterade och konkurrenskraftiga. Negativa omdömen är vanliga och ofta kränkande, men uppfattas av ungdomarna som självklara.
Negativa omdömen och kränkningar mellan elever pågår varje dag som en inlärningsprocess till en rådande livsförståelse, en förståelse av vad som ger livet värde och mening. Den här processen pågår hela tiden parallellt med den process där elever lär sig de officiella och uttalade värden och normer som skolan står för. De värden som eleverna lär varandra i skolan, befinner sig delvis på kollisionskurs med det som skolan enligt läroplanen ska ge eleverna, exempelvis människors lika värde, demokrati och jämställdhet.
-Men det har givetvis betydelse, eftersom den livsförståelse som ungdomarna lär kan antas påverka framtida samhällsbyggande, säger Christina Osbeck, nybliven doktor i ämnet religionsvetenskap vid Karlstads universitet.
Christina Osbeck visar i sin avhandling ”Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan” hur livsförståelse formas samtidigt på olika plan bland elever i skolan. Studien är baserad på gruppintervjuer med sammanlagt femtio elever i årskurs åtta från fem skolor.
Dagligen visar ungdomarna varandra på olika sätt vad som ger livet värde och mening. Det framkommer bland annat genom negativa omdömen om och till varandra. För att vara tydliga passerar de ibland gränsen och blir kränkande. Ungdomarna menar att kränkningar är självklara och bara en handling bland många handlingar som syftar till att klargöra vad som gäller.
Livet för ungdomarna handlar mycket om att anpassa sig för att bli individuellt konkurrenskraftiga och uppnå personlig framgång eller för att den egna gruppen ska bli konkurrenskraftig. Både i skolan och bland kamraterna är anpassning viktigt. Om eleverna anpassar sig till undervisningsmiljöns gällande värden och normer så uppnår de bättre studieresultat. Och om de anpassar sig till gällande värden och normer i kamratmiljön så leder det till en förbättrad social position. Genom negativa omdömen och kränkningar lär de varandra en gällande livsförståelse, delvis på kollisionskurs med skolans värdegrund.
-Ungdomarna lever i och lär sig flera delvis motsägelsefulla uppsättningar värden parallellt i skolan, men de tycker inte att det är konstigt utan helt naturligt, säger Christina Osbeck.
