Tips till hur du värjer dig mot hög konsumtion och matsvinn

Under de senare åren har vi vant oss vid en hög konsumtion och normen är att konsumera mycket saker av olika slag. Många upplever också en stress över allt som ska hinnas med inför helger. Mat ska köpas och lagas. Släkt ska bjudas in till dignande julbord som ska leverera tillfredsställelse hos samtliga gäster. Presenter som ska fixas. Pengarna minskar på kontot samtidigt som det dåliga samvetet sväller som en ballong.

På Karlstads universitet bedrivs forskning som kan vara till hjälp när sådana här saker helt enkelt känns för övermäktiga. Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem, och Charlotte Bäccman, lektor i psykologi, båda vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) är helt överens om att det finns sätt att spara både pengar, miljö och samvete på - sätt att arbeta emot alla konsumtionsbudskap som väller fram inför Black Friday och jul.

- Den sämsta konsumtion vi sysslar med är när vi handlar saker som används lite eller inte alls, säger Fredrik Wikström. Det belastar både vår miljö och plånbok utan att vi upplever vare sig någon större nytta eller lycka. Mat som slängs ger negativa effekter på miljö och plånbok helt i onödan.

Hur kan man då tänka för att undvika svinnet?

- Mycket svinn uppstår på grund av gamla vanor och en önskan om att det ska vara generöst, säger Fredrik Wikström. Det ska finnas mycket att välja på och det får inte ta slut. Ett tips är att notera vilken mat som brukar slängas i hemmet och fundera på varför. När man blir medveten om vad som slängs och varför är det lättare att fundera ut strategier för att minska matsvinnet.

Hur skapar jag sådana strategier?

- Det är viktigt att strategierna passar en själv. En del trivs bäst med att planera noggrant. Andra köper produkter med kort datum och improviserar utifrån vad som finns att tillgå. Prata gärna med dina gäster inför julmiddagen. Vad vill de absolut ha på julbordet och vill man bara ha en liten bit eller en rejäl portion? Stäm av förväntningar och önskemål och anpassa maten så att gästerna blir nöjda utan att det ställs fram mat som ingen egentligen längtar efter.

Planera och gör listor

Charlotte Bäccman tipsar om att ha en tydlig struktur eller plan för att ta sig igenom storhelgerna. Syftet med en plan är att minska impulsiva beteenden - att inte dras med i hetsen och handla bara för att man tycker att något är billigt.

– Gör en lista över sånt du behöver och måste handla. Det gör det enklare att hålla fokus och hjälper vår förmåga att hålla oss inom ramen för vårt planerade beteende och hålla rätt kurs i det köplandskap vi befinner oss i. Listan kan också ses som en motivator. Det blir roligt att hitta saker och kunna bocka av dem. Naturligtvis kommer man ibland på saker som inte finns på listan. Ett tips är att vänta några dagar innan man handlar och se om det fortfarande känns lika aktuellt då. Komplettera gärna listan med en budget, det minskar risken för impulsköp.

För många är det här ett vedertaget beteende, för andra ett helt nytt sätt att tänka kring konsumtion. De flesta beteendeförändringar är svåra och kräver en ökad medvetenhet om det nya önskvärda beteendet.

En beteendeförändring består av tre delar

- När man pratar om beteendeförändring brukar man se det som ett resultat av tre delar, förklarar Charlotte Bäccman:

• Förmåga
  Vad vi kan och har lätt för. Kan personen exempelvis laga mat som är nyttig?

• Motivation
  Vad vi tänker och känner inför beteendet. Finns det underliggande rädslor som håller oss tillbaka?

• Omständigheter
  Hur vår sociala och fysiska miljö ser ut i relation till beteendet. Är det enkelt att gå ut och gå eller är det en otrygg och högljudd miljö? Finns det ekonomiska resurser att handla näringsrik och nyttig mat eller är det billigare att handla halvfabrikat eller snabbmat? Just yttre omständigheter är något som ofta underskattas när vi tänker oss att skapa nya beteenden.

Charlotte Bäccman vill speciellt lyfta resonemanget kring ekonomi kontra miljö. Det är två faktorer som inte alltid går hand i hand, men det går att få dem båda att stråla samman.

- Höjda priser och sämre ekonomi gör att vi tvingas blir mer återhållsamma när vi handlar. Ett ökat miljötänk gör också att vi kan se det i ett större perspektiv. Det är inte bara bra för plånboken utan också för miljön och framtiden. Men har man som konsument begränsad ekonomi är det svårt att tänka kvalitet. Är man inte bra på att handla second hand är det lätt att handla den nya tröjan kommer från ett fastfashion-märke istället för att spara till en tröja från ett märke med ett mer hållbart perspektiv.

En annan aspekt av begränsad ekonomi är att det ökar risken för att köpa på avbetalning och kredit vilket i förlängningen ger en ännu sämre ekonomi.

- Förmågan att tänka långsiktigt och rationellt minskar om man har en dålig ekonomi. Det är därför extremt viktigt att vi lyfter hur det ekonomiska perspektivet påverkar vår konsumtion, säger Charlotte Bäccman.

Fredrik Wikström tycker generellt att det kan vara bra att sänka ambitionsnivåerna inför storhelger. Att reflektera över varför man ses och vad som gör att våra möten faktiskt tillför att vi mår bra.

- Jag tror det är viktigt att inse hur mycket reklam och sociala medier påverkar oss. Det är dags att ägna mer tid åt att lyssna inåt - vad är det egentligen jag mår bra av. När vi gör sådana övningar med våra studenter på Karlstads universitet konstaterar nästan samtliga att det de mår bra av inte handlar om saker eller resor. Att bli medveten konsument är att väga det välbefinnande som konsumtionen ger upphov till mot miljöeffekter. Ett bra första steg är att slopa konsumtion som egentligen inte ger så mycket välbefinnande.