Hur mycket nytänkande blir det om man bara engagerar etablerade män i etablerade branscher? Professorerna Gerd Lindgren och Gunnel Forsberg ska undersöka tillväxtarbetet i Värmland.
I slutet av nittiotalet formulerade länen för första gången egna planer för hur tillväxten skulle öka. I stort sett alla län fick kritik för att för få kvinnor deltagit.
Det har man delvis rättat till i arbetet med senare tillväxtprogram. Avsnitt om jämställdhet har också lagts till, men inte som en integrerad del i programmen.
- Tillväxt verkar vara ett spår och jämställdhet ett annat, säger Gerd Lindgren, professor i sociologi vid Karlstads universitet.
Tillsammans med Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och fyra andra forskare, har hon fått pengar av Vinnova för att granska det värmländska tillväxtarbetet. Projektet heter Innovationssystem och homosociala strukturer.
Samarbete ger kompetens
Innovationssystem kan beskrivas som en kreativ miljö där företag i näraliggande branscher driver kompetens och konkurrenskraft framåt genom att samarbeta med varandra och med universitet och högskolor. Kluster är ett annat ord för ungefär samma sak.
Flera av de kluster som forskarna funderar på att granska är påfallande maskulina, som The Paper Province, Verktygsmaterialteknikcentrum och IT-företagens Compare.
Att nästan bara män är inblandade är ett demokratiskt problem. Överhuvudtaget är tillväxtarbetet inte så demokratiskt. Till skillnad från politiker som utses i allmänna val, handplockas deltagarna till klustren och tillväxtgrupperna.
Och hur blir det med nytänkandet? Klustren bygger i stort sett på gamla basnäringar och strukturer från brukssamhällena, och riskerar att missa nya utvecklingsmöjligheter.
- Vård och omsorg är ett möjligt innovationssystem, om man tänker friare. Här finns exportpotential. Värmland skulle kunna sälja vårdplatser, men framförallt system, säger Gunnel Forsberg.
Värmland tydligt exempel
Andra kluster som möjligen granskas är förpackningsindustrins The Packaging Arena och de kluster som är på väg att byggas upp inom hästnäring och mat.
Att forskarna har fastnat för Värmland beror delvis på att de känner till länet.
- Men Värmland är också ett tydligt exempel med manliga strukturer och extremt segregerad arbetsmarknad. Det måste man göra något åt. Kan man inte stoppa de högutbildade kvinnornas flykt så är inte tillväxten hållbar, framhåller Gerd Lindgren.
De grupper som driver tillväxtarbetet är i stor utsträckning homosociala, enkönade. Samma sak gäller dem som driver jämställdhetsarbetet. De är nästan bara kvinnor.
– Det är heller inte bra. Alla enkönade församlingar blir enögda. Vårt syfte är att gifta ihop tillväxttänket och jämställdhetstänket.
Fakta
Vinnova är en förkortning för Verket för Innovationssystem.
Projektet ”Innovationssystem och homosociala strukturer, exemplet Värmland” har fått 3,5 miljoner kronor av Vinnova. Projektet löper under tre år med start höstterminen 2005. Forskningen ska ske genom kartläggningar och intervjuer med företrädare för både innovationssystemen och jämställdhetsgrupper.
