Tillit, förmågan att lita på medmänniskor och institutioner i samhället, har de senaste tio åren lyfts fram alltmer i samhällsvetenskapliga studier. Tillit, förtroende, socialt kapital och andra synonymer, betonas som grunden till både samhällets väl och individens livskvalitet. Statsvetarnas höstkonferens vid Karlstads universitet bjöd på det senaste inom forskningen och hur tillit praktiskt och medvetet tillämpas i exempelvis kommunal förvaltning.
Varje höst anordnar statsvetenskap vid Karlstads universitet en konferens med ett aktuellt tema inom offentlig förvaltning och samhällsvetenskaplig forskning. Konferensen är ett samarrangemang mellan flera offentliga aktörer, Karlstads universitet och Högskolan i Hedmark och är en del av uppdragsutbildningen Master of Public Administration and Governance.
I år var temat tillit. Det är få som lyfts fram lika mycket i samhällsvetenskaplig forskning de senaste tio åren. Betydelsen av tillit betonas i studier på olika nivåer, för hur väl det civila samhället och den offentliga sektorn fungerar, för ekonomisk utveckling, på ett mellanmänskligt plan och för styrning och organisering. Kort sagt: om vi litar på varandra underlättas samvaron.
- De nordiska länderna ligger högt på tillitsskalan i olika mätningar, men samtidigt ser vi att det skiljer sig mycket åt mellan olika grupper. Saker som social position och ekonomi spelar roll. Och tendensen är att skillnaderna ökar. Vad betyder detta för vårt samhälle? Det var bland annat mot bakgrund av detta som vi valde temat, säger P O Norell, docent i statsvetenskap och projektledare för konferensen.
Graden av tillit varierar
Susanne Wallman-Lundåsen är forskare vid Mittuniversitetet och ansvarig för den svenska studien inom European Value Study. Hon medverkar även i ett stort forskningsprojekt om social tillit i Sverige, som hittills resulterat bland annat i boken "Den svala svenska tilliten".
- Vi ser att det finns stora skillnader i tillit mellan olika grupper och att ekonomisk ojämlikhet spelar roll. Det gör att människor börjar tvivla på att alla har lika stora möjligheter, konstaterade Susanne Wallman-Lundåsen.
Ett hus byggt för tillit
En fysisk miljö där medarbetarna kan välja arbetsplats efter aktivitet, dra sig undan i lugn och ro eller sitta i soffan med surfplattan. Så ungefär ser Karlstads kommuns nya Samhällsbyggnadshus ut.
- Det är en miljö som i allra högsta grad bygger på - och främjar - tillit och förutsätter ett ledar- och medarbetarskap med ömsesidigt förtroende. Vi har länge jobbat med värdegrunden, att vi är till för karlstadsborna, och inför flytten la vi extra krut på att förbereda chefer och medarbetare, berättade Maria West, administrativ chef i Karlstads kommun och projektledare för utformningen av det nya Samhällsbyggnadshuset.
Inför den stora förändring som flytten och förändrat arbetssätt innebar, förberedde sig både chefer och medarbetare. Man diskuterade utformning, lugna platser, ergonomi och ansvar för sitt arbete. De första mätningarna visar på bra trivsel, medarbetare som upplever cheferna som mer tillgängliga och synliga samt en lugn arbetsmiljö. Och intresset och studiebesöken är många för huset och dess arbetsmiljö.
Bland övriga talare på konferensen fanns även Hilde Holm, projektledare för Tillitsprojektet i Oslo, Helge Skirbekk som skrivit sin doktorsavhandling om tillit inom vården samt Ulla Rantakeisu, professor som studerat arbetslöshetens konsekvenser samt Hans Christian Höyer, forskare med reformer inom offentlig sektor som specialområde.
