För tidigt fördela forskningsmedel efter citering

I januari fick Vetenskapsrådet regeringens uppdrag att ta fram underlag för beräkning av vetenskaplig publicering och citering samt föreslå en metod för hur det kan användas för att mäta forskningskvalitet. Tanken var att skapa en modell för fördelning av resurser.

- Vi har tagit fram en ny modell men vår styrelse vill att vi ska få testa och analysera förslaget mer innan regeringen tar det i bruk, berättar Pär Omling, generaldirektör, Vetenskapsrådet.

Omöjligt uppdrag?
Vetenskapsrådet anser att det är svårt att göra en bra modell som kan ligga till grund för fördelning av forskningsmedel.

- De säger att det är svårt, kanske till och med omöjligt, att göra det här på ett bra sätt. Och det är det vi på Karlstads universitet har sagt också i vår dialog med utbildningsdepartementet, säger universitetsrådet Lars-Arne Sjöberg.

Ett av problemen med att mäta citeringar och publiceringar är att de olika forskningsområdena har så olika publiceringstraditioner. Inom naturvetenskap och teknik är det vanligt med många artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Då handlar det om tidskrifter som finns med i databasen Web of Science som regeringen funderar på att använda. Men inom humaniora och samhällsvetenskap skriver forskarna oftare böcker och medverkar i antologier som inte listas i databasen. De forskarna syns alltså knappt om man går efter träffar i databasen .

Missgynnar de nya universiteten
Det innebär också att universitet med stor del forskning inom just humaniora och samhällsvetenskap riskerar att missgynnas när forskningspengarna fördelas. Enligt den nya tidskriften Forskningen.se är det universitet som Karlstad, Växjö, Örebro och Mittuniversitetet som förlorar på modellen.

Vetenskapsrådet föreslår att man helt lyfter ut samhällsvetenskap och humaniora ur den modell för fördelning av forskningsmedel som ska användas.

En av de viktigaste delarna i den föreslagna modellen är beräkningsgrunden. I Vetenskapsrådets förslag sätts mängden citerade artiklar i förhållande till lärosätets totala forskningsbudget. Pär Omling menar att modellen ska belöna antalet citeringar, inte antalet publikationer.

Måste testas mer först
Vetenskapsrådets styrelse tycker att den nya modellen är bättre än den som användes i forskningspropositionen, men önskar mer tid för att testa den innan regeringen använder den för att fördela statsanslag.

- Väljer regeringen ändå att använda indikatorn för 2010 är det viktigt att systemeffekterna följs upp efter ett antal år, både vad gäller förändrade publiceringsmönster och om­för­del­ning av medel, säger Pär Omling.

Pressmeddelande från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets förslag.