Tidig hjälp vid psykisk ohälsa ger resultat
2004-12-06I Värmland ökade sjukskrivningarna för psykisk ohälsa mellan 1998 till 2002 med 215 procent för män och 256 procent för kvinnor. Att få snabb hjälp redan på vårdcentralen kan förebygga och lindra psykisk ohälsa visar en rapport från Karlstads universitet.
Psykisk ohälsa är ett omfattande och allvarligt folkhälsoproblem som förväntas öka ytterligare de kommande åren. I Sverige uppger 20-40 % av den vuxna befolkningen att de lider av psykiska besvär som ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär. I Värmland ökade sjukskrivningarna för psykisk ohälsa mellan 1998 till 2002 med 215 % för män och 256 % för kvinnor.
På uppdrag av Försäkringskassan i Värmland genomfördes ett projekt med syfte att undersöka hur psykiatrisjuksköterskans kompetens kan bidra till att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos vuxna patienter inom primärvård. Två sjuksköterskor med specialistutbildning i psykiatrisk vård anställdes under ett år vid två vårdcentraler i Värmland. Deras uppgift var att arbeta med personer i yrkesverksam ålder som inte tidigare hade kända psykiatriska problem men som var eller riskerade att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
Projektet utvärderades genom ett samarbete mellan landstingets Primärvårdens FoU-enhet och universitetets Institutionen för hälsa och vård samt Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling. Utvärderingen genomfördes av Birgitta Hedelin, universitetslektor i omvårdnad och Staffan Janson, adjungerad professor i folkhälsovetenskap. Rapporten presenterades vid ett seminarium som samlade ett trettiotal inbjudna från landstinget och försäkringskassan.
- Psykisk ohälsa är ett snabbt växande och komplext område, där det gäller att ta tillvara olika yrkesgruppers kompetens. Psykiatrisjuksköterskor kan inte ersätta andra behandlingsformer, men de har i projektet fungerat som ett värdefullt komplement vid vårdcentralerna, säger Birgitta Hedelin.
Medarbetare på vårdcentralerna uppfattade sjuksköterskornas arbete som en kompetensbreddning och avlastning. Själva upplevde sjuksköterskorna arbetet som självständigt och stimulerande men även tungt och ensamt. Patienterna uppfattade kontakten som positiv genom att de fick någon utomstående professionell att tala med. Såväl depression som ångest minskade hos patienterna och känslan av sammanhang och livstillfredsställelse ökade under tiden de hade kontakt med psykiatrisjuksköterskan och denna förbättring kvarstod i stort sett oförändrad efter sex månader. Andelen personer som var hel eller deltidssjukskrivna minskade till hälften mellan det första besöket och sex månader efter avslutad kontakt. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskornas kompetens kan bidra med förebyggande insatser inom primärvård.
Den som vill läsa hela rapporten hittar den på www.cerut.kau.se